Det var en strålande vacker vinterdag när Elsa fick korn på några hjortar på promenaden nära Runtuna kyrka.
‒Jag hörde tre drevskall. Sen var hon borta, berättar Vibeke.
Hon gick mil efter mil, ropade sönder sina stämband, tappade hoppet och fick gnistan tillbaka. I onsdags kom det mest efterlängtade av alla besked: Elsa är i säkerhet.
Den ståtliga grå pudeln hittades inte långt hemifrån. Hon sprang och skällde på ett gärde där ett elstängsel blockerat hennes möjlighet att komma vidare.
Men Elsa hade varit på längre strövtåg än så. Med hjälp av en specialdrillad spårhund och två små flickor i Runtuna samhälle kunde hundens väg kartläggas. Elsa har följt vattendrag, hittat mat på platser där jägarna utfodrat vilt och hon har ätit spillning från vilda och tama djur. Hon har sökt skydd under nätterna innan hon dragit vidare.
Elsas försvinnande blev snabbt känt och fick stor spridning via sociala medier. Runtunaborna letade och tröstade. Hundförare från Västerås kom och spårade och visade var familjen skulle lägga ut Elsas leksaker samt klädesplagg och textilier som luktar hemma.
‒Hundar förvildas mycket snabbt. Kläderna och leksakerna skulle väcka hennes minne så hon kom ihåg vem hon är och var hon kommer ifrån, berättar Vibeke.
Elsa höll sig först i skogen. Någon vecka efter försvinnandet sågs hon av några flickor inne i Runtuna samhälle nära Dammlötsskolan. Då fick Vibeke tillbaka tron på att Elsa skulle räddas.
Hon visar ett litet armband av plastpärlor som en av flickorna gett henne för att ge styrka och hopp.
‒Så många människor har engagerat sig. Alla barn på Dammlötsskolan har varit involverade. Det här är också en solskenshistoria om en bygd. Så småningom ska vi ordna en fest för alla för att fira att Elsa är tillbaka. Jag är så oerhört tacksam för all hjälp, säger Vibeke.