Inne i entrén till Gripenskolans sporthall finns ett runt, djupt fönster som släpper in ljus i korridoren. Det är som gjort för att lägga sig och vila en stund i - lite som en hängmatta. Men runt fönstret har väggen krackelerat – den var helt enkelt inte byggd för att hålla tyngden av en människa. Enligt idrottsläraren Carina Löfgren är det fler nybyggda delar som inte håller för det slitage som en sporthall utsätts för.
– Det är rappligt i största allmänhet och faller isär. Det handlar väl mycket om materialval, men man får vad man betalar för, säger hon och skakar ett räcke till en av de nybyggda läktarna. Metallen har halvt om halvt släppt från trät.
– Det här är inte en funktionell idrottshall att bedriva undervisning i, fortsätter Löfgren.
Hon och flera av hennes idrottslärarkollegor är besvikna på den renoverade och ombyggda Gripenhallen. Officiellt sett var byggetappen avklarad våren 2014. Men Löfgren håller inte med.
– Jag reagerade på det – hallen är inte klar. Det saknas fast inredning som bommar, lodlinor och ringar. Det saknas gardiner för fönstren vilket leder till att det är svårt att spela badminton, minitennis och pingis. De har dragit elledningarna vid klättervägen, så den har jag inte vågat låta eleverna använda på två år, berättar hon.
Två av bommarna finns kvar sedan tidigare, men i övrigt är den fasta utrustningen som tidigare hängt i taket borttagen. Basketkorgar – som i stället ska sättas på väggarna – rapporterades vara på gång i januari, men har ännu inte monterats upp. I ett hörn av hallen har en tjockmatta vält ner på golvet, någon upphängningsanordning finns inte.
– Allt det här leder till en frustration. Vi blev lovade att vi skulle få samma utrustning som fanns i den gamla hallen, men det har inte hänt något på två år.
Löfgren vänder sig även mot finishen på det nybyggda och pekar på lister som är dåligt fastsatta och i vissa fall fallit loss, enkla gipsväggar som redan gått sönder och fått lagas på flera ställen och en skräpig utemiljö där en gammal entré lämnats i nedslitet skick.
– Byggprogrammet tog med sina elever hit för att visa hur man inte ska bygga, när det är klent byggt och utan finish.
Det finns ljuspunkter, Carina Löfgren är inte enbart kritisk. Bland annat menar hon att omklädningsrummen blivit fina och att de gamla, från 1969, var i stort behov av renovering.
– Men själva sporthallen var bättre innan renoveringen.
Linda Fransson är projektledare på Tekniska divisionen
– Angående idrottshallen så har jag inte varit med under etapp 1 och är därmed inte insatt i den etappen, men den är avslutad. Det jag vet är att främst skadegörelse förekommer i hallen, samt till viss del garantiåtgärder, säger hon.
Läs mer: "En kvarts miljard för Nyköpings gymnasium"