Mordmisstänkta förvaras i säkerhetshäkten

Fyra unga män med rötter i Nyköping sitter häktade för mord respektive grov misshandel. Brotten har begåtts i Nyköping. Men alla sitter inlåsta i häkten på andra orter.

Kronobergshäktet är ett av landets säkerhetshäkten med kapacitet att ta emot personer med hårda restriktioner och extra höga krav på säkerhet.

Kronobergshäktet är ett av landets säkerhetshäkten med kapacitet att ta emot personer med hårda restriktioner och extra höga krav på säkerhet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nyköping2020-10-25 20:44

Tre av de misstänkta sitter häktade i Stockholmsområdet. En av dem hålls inlåst på häktet i Karlstad. Det framgår av de senast tillgängliga protokollen från häktningsförhandlingarna. 

Åklagare Fredrik Beijar leder förundersökningarna som rör en brutal knivskärning och senare ett mord på samme unge man. 

– Vi vill gärna ha de misstänkta i Nyköping, då är det lätt att kila upp och hålla förhör, säger Beijar.

Men varken domstolen, åklagaren eller försvaret kan bestämma var personer ska vara häktade. Det är kriminalvårdens placeringssektion som bestämmer.

De två som misstänks för mordet vid Rosvalla sitter på säkerhetshäkten i Stockholmsområdet. Säkerhetshäkten har avancerade system för övervakning och extra hög personaltäthet. Här placeras i första hand intagna med restriktioner, det vill säga hårda begränsningar av möjligheter att ta del av nyheter och kommunicera med omvärlden och andra intagna.  Även den 23-åring som misstänks för mordet vid Långbergsskolan hålls inlåst på ett av Stockholms säkerhetshäkten.

Ulrik Andersson vid kriminalvårdens placeringssektion säger att kriminalvården försöker underlätta för aktuella utredare, åklagare och advokater.

– Närhetsfaktorn är viktig. Men i princip kan de misstänkta placeras var som helst i landet.

Han säger att det egentligen inte möter något hinder att misstänkta i samma mål placeras på samma häkte.

– Intagna med restriktioner placeras så att de ska ha så svårt som möjligt att ha kontakt med varandra. Då anpassar man de dagliga rutinerna, exempelvis promenader, så de inte kan träffa varandra. 

Inför varje placering görs en individuell bedömning av eventuellt särskilda behov och risker. Och när personerna är dömda försöker kriminalvården styra så att de som begått brott tillsammans hamnar på olika anstalter.

– Vi vill undvika att de gemensamt planerar nya brott. På ett fängelse umgås de under helt andra förutsättningar än i häktet, säger Ulrik Andersson.  

Ett delikat problem just nu är den extrema bristen på häktesplatser i hela landet.

– Det är mycket illa. I morse hade vi 105 procents beläggning på landets häkten. Vi använder alla upptänkliga lokaler maximalt och vissa häktade får dela rum. Misstänkta kan med kort varsel bli omplacerade från ett häkte till ett annat enbart på grund av platsbrist, säger Ulrik Andersson. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!