Moa Enell kände sig ännu mer oroad efter dagen, men hon tyckte att det hela var givande ändå.
Under torsdagen fick ungdomarna på Nyköpings Enskilda gymnasium lära sig om vad som är planen om krisen slår till mot Sverige. Under dagen föreläste bland annat kommunen om medborgarnas skyldigheter.
För Moa Enell ledde detta till än mer oro än vad hon redan hade.
– Nästan mer oroad, skulle jag säga. Det verkar inte fanns någon riktig plan, någon som är ansvarig.
Moa Enell tycker att det är bråttom och att ansvariga bör agera.
– Jag tror verkligen att vi måste göra något nu, så att vi är förberedda när det väl kommer.
Det hon ser framför sig som ett troligt framtidsscenario är att elen stängs av eller att felaktig fakta sprids. Hon kan inte se en fullskalig invasion framför sig. Källkritik och desinformationskampanjer har diskuterats i skolan, men inte hur man konkret ska göra för ett förbereda sig hemma.
Har ni pratar om de här sakerna i familjen?
– Kanske lite när Ukrainakriget kom. Men nu har det blivit bortblåst totalt.
Anna Lidström är programgruppsansvarig för naturprogrammet på Enskilda gymansiet i Nyköping.
Torsdagen var ett led i den nya gymnasieförordningen som träder i kraft under året. Från i höst kommer alla skolor vara ålagda att ha en beredskap och förbereda eleverna för det nya omvärldsläget.
– Omvärlden kryper närmare, så vi ligger i framkant, säger Anna Lidström som är programgruppsansvarig för naturprogrammet.
Ann-Kristin Mellgren från Nyköpings kommun visade var man ska uträtta sina behov i ett skyddsrum – i en tunna av papp.
Kommunen föreläste om förberedelserna.
I situation av kris kan enbart ett antal personer befinna sig i varje skyddsrum på grund av luftkvaliteten.
Under dagen föreläste bland annat Ann-Kristin Mellgren, som är säkerhetssamordnare på Nyköpings kommun, om skyddsrum och hur de ska användas vid en kris.
Vid en beredskapssituation har kommunen nämligen 48 timmar på sig att ställa i ordning de skyddsrum som de ansvarar för och ta bort alla saker. Husdjur är inte välkomna och för att uträtta sina behov används en tunna i papp med en plastpåse i.
Om dörren är blockerad vid en utrymning används nödutgångar som man får gräva sig ut ur med hjälp av en spade. Skyddsrummen är anpassade för ett visst antal människor och är det för många räcker inte syret till.
Eleverna på Enskilda begav sig till ett av skyddsrummen under skolan.
Många skyddsrum används idag som förråd.
Kommunen har 48 timmar på sig att ställa iordning skyddsrummet och ta bort att prylar. "Orimligt" anser Moa Enell.
På frågan vad som händer om ytterligare tio personer knackar på dörren finns det inte riktigt något svar på. Inte heller till vilket skyddsrum man tillhör och vem som ansvarar för vem som ska gå var.
Kommunen ansvarar bara för fastigheter som de äger och deras respektive skyddsrum.
Enligt Anna Lidström är det få svenskar som känner till att många kommer att få ett uppdrag vid en kris.
– Många är oförstående. Det är vår skyldighet att förbereda dem för vad eventuellt komma skall. Vi kan inte dölja verkligheten.