En del i den stora Pisa-jämförelsen bestod av ett digitalt prov där 15-åringarna fick lösa problem utan direkt koppling till skolämnen. En uppgift var till exempel att boka biljetter i flera steg. Resultaten visar att svenska elever är genomsnittligt bra på att lösa enklare problem men har svårare för uppgifter som kräver att man kontrollerar och reflekterar.
De har bara några månader kvar i grundskolan och sju niondeklassare på Kunskapsskolan diskuterar både initierat och engagerat runt sin vardag. Hur kan skolan bli bättre och vad har jag själv för ansvar?
Flera av ungdomarna antyder att de är lite "curlade" och otränade på att lösa verkliga och vardagliga uppgifter, inte minst där hemma.
– Vi är vana vid att föräldrarna fixar allt. Vi måste nog börja tänka mer själva, säger Victoria Bjurén.
Niorna på Kunskapsskolan säger att alla blir bättre av att tvingas ta eget ansvar, att våga ta plats och fråga tills man förstår och att bli sedd och bekräftad av sina lärare.
– De som inte vågar fråga hamnar efter, säger Linn Baurne.
– Man kanske inte vill framstå som dum, säger Cornelia Schwieler.
– Man vill inte fråga om sånt man borde kunna, säger Carl Sager.
– Det är svårt att lösa problem om man inte har grundkunskaperna, säger Fidelie Carlsson.
De uppskattar lärare som sätter in saker i större sammanhang, lärare som hjälper dem att reflektera och komma vidare. Lärare ska kunna motivera och inspirera eleverna att plugga, ta in och helst hålla kunskapen levande.
– Det är viktigt att man redan tidigt får veta varför man ska lära sig olika saker, säger Sofie Woss.
Motivation, bra lärare, uppmuntran, bekräftelse och hjälp att hålla glöden vid liv är jätteviktigt för att klara skolan, säger niorna. Men just nu handlar mycket om betygen som ska ta dem till gymnasiet, till universitetet, till drömjobbet.
– Ibland känns det som att ett bra betyg är samma sak som ett bra liv, säger Linn.