Natalie Ruus ligger efter i utbildningen men hon tänker inte ge upp.
– Folk mår skit. Det är skitstressigt.
Nyköpingsbon Natalie Ruus, 24, började plugga till sjuksköterska höstterminen 2023. Men redan efter ett halvår blev det problem med programmets så kallade "spärrtentor", det vill säga tentor som man måste klara för att få fortsätta.
Den första var i kursen anatomi och fysiologi och omfattade nio högskolepoäng. Natalie Ruus och många klasskamrater kuggade tentan och sedan dess ligger hon efter. Hon har gjort samma omtenta fyra gånger, men misslyckats.
– Upplägget var jättedåligt. På tio veckor ska du förstå hur hela kroppen fungerar, på cellnivå. Det är jättesvårt.
Inför höstterminen 2024 är kursen delvis omgjord – den omfattar nu små delprov så att studenterna ska vara bättre förberedda på att skriva tentan. Men Natalie Ruus och flera av hennes klasskamrater sitter fast i det gamla systemet.
– Det är 53 personer som kuggade omtentan i oktober (av totalt 115, reds. anm.). Det tyder på att det är fel upplägg.
Inför en av omtentorna låg registreringsdagen för nästa obligatoriska kurs tio dagar senare, trots att lärarna har tre veckor på sig att rätta tentan. Redan i augusti såg Natalie Ruus och hennes klasskompisar det potentiella problemet. De skickade därför in blanketter där de vädjade om en lösning, men fick avslag.
– De svar vi fick var att man var tvungen att klara kursen för att fortsätta läsa, men det visste vi ju redan.
SN har talat med tre andra elever vid samma program. De vill vara anonyma på grund av rädsla för repressalier eller andra negativa konsekvenser.
En av dem säger:
– Det är ett högt tempo, klasskompisarna har mått dåligt psykiskt och är utmattade. Failar du så hinner du inte komma ikapp. Det går men man väljer att inte hitta lösningar.
Samtliga elever anser att tentan i anatomi och fysiologi bör vara uppdelad, så som den är vid andra lärosäten.
Studenten Natalie Ruus anser att sjuksköterskeprogrammet har ett dåligt upplägg.
Sjuksköterskeprogrammets programansvariga Jessica Holmgren säger att det är tufft att läsa på högskolenivå. Hon är inte förvånad över att 53 personer kuggade omtentan.
– Du hittar inte ett program i Sverige där studenterna inte tycker att det är svårt. Man behöver verkligen stanna upp, fokusera och läsa på. Det finns inga genvägar, säger hon.
Att studenterna är stressade är känt för lärare och ansvariga – samtidigt är det många studenter som inte dyker upp på de icke obligatoriska extra föreläsningar och frågestunder som sätts in.
Hon vänder sig emot kritiken att ansvariga inte lyssnar på studenterna.
– Vi har cirka 1 300 elever på tre studieorter – det är inte rättssäkert att skapa individuella lösningar.
Är det svårare att klara utbildningen vid Mälardalens universitet jämfört med andra lärosäten?
– Nej, jag skulle snarare säga att det är tuffare för studenter på större studieorter. Här har studenterna en närhet till lärarna. Vi vinner ingenting på att studenterna inte tar examen. Men vi har krav på de vi släpper ut, att de uppnår kunskapsmålen.
Enligt avdelningschef Pernilla Avelin var tentan i anatomi och fysiologi uppdelad på två tentor, fram tills för fem–sex år sedan. Då ansåg studenterna att kursen blev för fragmentarisk. Enligt Pernilla Avelin var det inte fler studenter som klarade kursen då, jämfört med nu.
Natalie Ruus anser att det är synd att programmet är så dåligt upplagt med tanke på hur viktigt det är med fler sjuksköterskor i vården.
Nu får Natalie Ruus inga pengar från CSN, Centrala studiestödsnämnden, eftersom hon ligger efter med studierna.
Hon säger att hon klarar sig ekonomiskt eftersom hon bor med sin pojkvän och har undanstoppade pengar – men hon tänker på de studenter som är ensamstående och har ansvar för att försörja sina barn.