Heli Marttila har haft en centraliserad roll som logoped mot alla kommunala skolor i Nyköping. Hon har varit ett stöd för elever och lärare vid skola och fritids.
– Språkstörning är en medfödd svårighet, det har du med dig från början. Det är jätteviktigt att upptäcka den tidigt så att du ger eleverna de anpassningar verktyg som de behöver, säger logopeden Heli Marttila.
Hon har precis förlorat jobbet i det varsel om 18 personer inom grundskolan som kommunen presenterat.
Enligt henne kommer det bli svårare att identifiera elever med språkstörning när logopederna försvinner. Det drabbar i sin tur elevernas kunskapsinhämntning.
– Har du svårigheter med språket så blir det svårt att förstå vad som sägs i skolan, säger hon.
Trots att språkstörning är den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen med i genomsnitt två drabbade per klass så är okunskapen stor.
Språkstörning
- Språkstörning är en funktionsnedsättning som påverkar förmågan att förstå och använda språk. Det kan leda till svårigheter med uttal, grammatik, ordförråd och språkförståelse.
- För individen innebär detta problem med utbildning, arbetsliv och socialt samspel, vilket kan leda till minskad delaktighet och ökad risk för ensamhet.
- Samhället påverkas genom ökade kostnader för stödinsatser och minskat arbetskraftsdeltagande.
- Språkstörning kan också leda till digitalt utanförskap och svårigheter i kontakter med myndigheter och hälso- och sjukvård.
- Skolverket kallar det för en vit fläck på kunskapskartan.
Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet.
Logopedkollegan Maria Strutz fick sin uppsägning presenterad för sig under sin föräldraledighet. Hon säger att elever med språkstörningar redan i dag har sämre betyg än andra elever och kommer oftare från socioekonomiskt svaga hem.
Nu är hon orolig att elever med språkstörning inte ska fångas upp och inte få rätt typ av stöd.
– Diagnosen kommer bli ännu osynligare, tror jag.
Hon påpekar också att funktionsnedsättningen ofta blandas ihop med andra diagnoser – som adhd, autism och intellektuell funktionsnedsättning. Problem med språket kan yttra sig i känsloutbrott och brist på koncentration.
Det finns dock en viktig skillnad mellan språkstörning och adhd/autism. Elever med språkstörning kan ofta träna upp sina förmågor – om de får rätt hjälp.
Hur kan det påverka ett barns liv att inte få rätt hjälp?
– Dels att du får fel typ av insats som inte har rätt effekt. Man får prova sig fram med stöd och åtgärder. Det blir flera år av skolmisslyckanden. Ofta får de låg självkänsla, de får svårt med kompisrelationer. Absolut inte alla, men det är väldigt vanligt. Det finns ett uttryck som ett barn har sagt i en rapport jag läst: "Det känns som att alla andra åker motorcykel men jag åker trehjuling".
Enligt Maria Strutz finns det ofta en skam hos elever med språkstörning.
Hon understryker att elevhälsans betydelse nu utreds av regeringen och att de signaler som hittills kommit pekar på att skolan bör ta ett mer vårdande uppdrag.
Men Nyköping går alltså i motsatt riktning.
I snitt drabbas barn två elever av språkstörning i en klass på 30 elever.
Båda logopederna belyser också vikten av att stötta lärarna. De ger dem verktyg i undervisningen och råd hur de ska hantera elever med funktionsnedsättningen.
Lärare vet ofta hur de ska bemöta elever med autism och adhd, men kunskapen om språkstörning är ofta bristfällig. Heli Marttila anser inte heller att det är rimligt att förvänta sig att lärare ska ha djupa kunskaper inom det här området.
Hon har fått meddelanden från lärare där de undrar vem som ska göra det som logopederna tidigare gjort.
– Det är klart att det blir en fundering, hur ska vi lösa det, säger hon.
"Språkstörning är en medfödd svårighet, det har du med dig från början", säger logopeden Heli Marttila.
När Peter Ekedahl, chef för division utbildning, kommenterade neddragningen av logopeder i samband med att varslet presenterades så sade han att specialpedagoger kan ta över delar av arbetsuppgifterna. I annat fall får eleverna hänvisas till vården. Maria Strutz menar finns det två problem med detta resonemang.
Hon anser att specialpedagoger är viktiga och har ett brett kunskapsfält, men de är inte experter på språkstörning. Hon jämför det med att hänvisa till en specialpedagog när en elev egentligen behöver psykologhjälp. Hänvisningen skulle inte anses rimlig.
Det andra problemet handlar om att elever inte har rätt till behandling på en logopedmottagning inom regionen efter att de har kommit upp i skolåldern. Samtidigt är det skolans ansvar att ta hand om elever med språkstörning.
En ekvation som inte går ihop.
– Elever med språkstörning är skolans ansvar, vilket lärarna har svårt att möta upp eftersom det är ganska komplext och de har stora klasser att ta hand om, säger Heli Marttila.
Maria Strutz har under sin tid som logoped varit positionerad på högstadiet.
Maria Strutz tror att bristen på kunskap om diagnosen ligger bakom att det inte finns tydliga riktlinjer för vilka som har ansvar att hjälpa eleverna.
– Det är lite som dyslexi, det var inte heller så känt förut.
Hon påpekar vikten av att ha olika kompetenser i skolan.
– WHO förespråkar interprofessionella team. Alla ska ha sina unika kompetenser. Jag förstår att man måste spara pengar, men det här kommer stå kommunen dyrt.
För Heli Marttila och Maria Strutz väntar nu andra vägar i livet. Heli Marttila söker logopedtjänster på intilliggande orter och Maria Strutz släpper inom kort ytterligare en bok om språkstörning. Hon undervisar också logopeder vid Uppsala universitet.
Hur känns det att tvingas lämna eleverna?
– Jag känner mig orolig för att de här barnen igen ska missförstås. Jätteofta tror man att de har låg intelligens, fast det inte alls har någon koppling, säger Maria Strutz.
Enligt logopederna kommer barnen drabbas negativt när språkexpertisen försvinner från skolan.