Med en ny separat bassäng i reningsverket lyckas man få bort mer kväve från avloppsvattnet. Kvävereningen bygger på att det först ska vara syrerikt vatten och i ett nästa steg väldigt syrefattiga förhållanden.
– Som reningsverket var byggt från början byggde det på att vattnet gick runt. Det andra steget med syrefattigt vatten uppnåddes aldrig. Nu har vi byggt om till två separata bassänger, säger Therese Sandberg, driftchef på reningsverket.
När kvävet renas från avloppsvattnet blir det till kvävgas och går upp i luften. Kväve är tillsammans med fosfor den stora näringskällan som också orsakar övergödning i Östersjön. Men att rena fosfor har Nyköpings reningsverk varit bra på länge. Den fosfor som renas bort från avloppsvattnet blir till slam. En del läggs som näring på åkermark, men det mesta går Björshult och läggs på deponi.
När EU-domen kom 2009 försökte Nyköping på andra sätt att komma tillrätta med kvävereningen, men det fungerade inte och enda lösningen var att bygga om.
– Det är små levande individer, bakterierna som jobbar i själva reningsprocessen, och det gäller att hitta de rätta betingelserna så att de trivs, säger Therese Sandberg.