Nyköping har haft det tufft ur ett rankningsperspektiv de senaste åren och den nya rankningen är inget undantag.
Nyköping hamnar på plats 257 av totalt 290.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Anders Eriksson (C) har inte hunnit läsa rankningen men tycker på stående fot att resultatet känns tråkigt.
– Det klart att det är jättetråkigt det är inget man önskar sig, säger han.
Nu strävar han efter att vända trenden inför budgetarbetet 2020.
– Vi får analysera vad vi gör minst bra och försöka rätta till det. Tydligare styrning, bättre målsättning och skapa resurser på rätt ställe, säger han.
Det är vid lärarbehörigheten som kommunen visar upp de lägsta siffrorna, enligt rankningen. Eriksson blickar bakåt.
– Nyköping kanske har lyckats sämre än andra kommuner att hitta de lärare som finns, säger han.
Han lyfter rektryteringsarbetet som ett tänkbart problem.
– Det kan finnas något i rekryteringsarbetet som inte attraherar tillräckligt, säger han.
Det kan handla om hur tjänsterna utformas och att det råder brist på lärare i hela Sverige, enligt Eriksson.
– Det är lärarnas marknad just nu, säger han.
Eriksson ser att kommunen behöver bli bättre på att beskriva vilka attraktiva tjänster som finns.
Det är inte bara Nyköping som ligger lågt. Gnesta presterar ännu lägre i rankningen och hamnar på plats 259.
Trosa toppar i östra Sörmland och ligger på plats 31. Oxelösund 118.
Lärarnas Riksförbund beskriver på sin sajt att de gjort en jämförande skolundersökning. Målet är att ta hänsyn till kommunernas olika förutsättningar utifrån fyra olika delmodeller. Förhoppningen är att den ska ge en rättvis bild av hur olika kommuner står sig i förhållande till varandra.
Delmodellerna tar hänsyn till undervisningskostnad per elev, lärarlöner, lärarbehörighet och elevresultat.
Rankningen tar utgångspunkt i vilka ambitioner skolan har och hur de lyckas med uppdraget givet sina förutsättningar.
Lärarnas riksförbund vill att rankning ska komplettera andra återkommande rankningar.