– Det kanske inte är världens roligaste läsning, men handlingsplanerna som vi kommer att koppla på fritidsplanen, gör allt mer konkret, säger Alexander Flygare och visar upp det tunna häftet.
Vi sitter i ett arbetskaos. Bakom oss håller spontanidrottsplatsen i Brandkärr på att rustas upp.
Sedan han tillträdde sin post inom fritidsenheten i höstas har just fritidsplanen varit det första delmålet. Synpunkter från kommunens 900 föreningar har samlats in och en enkät, som allmänheten har svarat på, ligger till grund för den. Och det är inga konstiga saker egentligen som tas upp.
Föreningarna säger att de vill ha ekonomisk stöd, tillgång till lokaler, samverkan och nätverk, ledarförsörjning/stöd till eldsjälar och synlighet.
– Just det ekonomiska stödet är befogat. Titta på vad kaffe kostar och hur mycket kaffe som köps in i en förening. Det här är något vi måste jobba aktivt med så att föreningar får så goda ekonomiska förutsättningar som möjligt, säger Alexander Flygare och fortsätter.
– Men det är skitsvårt. Det ekonomiska läget i kommunen är jättedåligt, men vi har lite idéer hur vi skulle kunna göra och jag hoppas kunna involvera näringslivet mer.
Han säger att kommunen ha utrett hallarnas beläggning och att man där ser möjligheter till förändringar.
– Små idrottshallar, som den här i Brandkärr, där finns det mycket ledigt. Vi får fler hallar om vi använder oss av dessa om vi anpassar verksamheten med till exempel färre barn i grupperna.
Utmaningarna som tas upp i enkäten är tidsbrist, kostnader, brist på information, otillgänglighet geografiskt och begränsat utbud för vissa grupper.
– Det som allmänheten skulle vilja se mer av är spontanidrott och utomhusaktiviteter, det är tydligt, samt mer kultur och kreativitet, fler mötesplatser och fler anpassade aktiviteter. Det sista är ett område som vi kommer att gå på redan i år.
Vad kan det vara?
– Just nu gör vi en utredning om ADHD. Hur ska man får en person med ADHD att gå med i en förening? Att skicka ett barn till en fotbollsträning är ingen konst, men har du en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) så kanske de behöver ta hand om dig på ett annat sätt.
Att samla in information från föreningar och se om kommunen kan hjälpa till på något sätt blir handlingsplanen i det läget.
Punkterna från föreningarna och allmänheten kommer nu att bilda stommen i fritidsplanen. Det är ingen punkt som är viktigare än den andra utan alla är lika mycket värda.
– När vi har dem samlade så här så kan vi som kommun jobba med rätt saker. Vi vet att ekonomiskt stöd är en av de absolut högst prioriterade behoven i föreningslivet. Därför har vi tecknat ett avtal med en bidragsportal som föreningarna kan använda sig av. Det löser inte allas problem men det kanske kan bidra för någon.
Att göra det egna bidragssystemet enklare är också något som står på agendan.
– Riktlinjerna kommer att bli mer lättlästa och så adderar vi några bidrag.
Allmänhetens krav på bättre information är något som Alexander Flygare tagit till sig.
– En konkret sak vi kan komma att göra är att presentera alla föreningarna i någon typ av broschyr och sedan antingen dela ut det till barn i skolan eller i ett massutskick.
Vad tror du att föreningarna kommer att märka mest nu när det finns en fritidsplan?
– Jag vill att de ska känna att vi är många som vill samma sak och att vi är en kommun som vill samverka. Och jag tror att det kan kännas lite lättare när vi är flera.