Valdeltagandet på Gripenskolan fördubblades i år jämfört med valet 2010. Två tredjedelar av eleverna röstade i onsdagens skolval.
– De har fått träffa många rikskända politiker, både från vänster och höger och det har ökat intresset, säger Patrik Vesterlund.
Vissa politiker har själva bett att få komma, andra har bjudits in. De har inte varit svårövertalade.
– Politikerna har förstått att det är tajt och en kamp om förstagångsväljarna. Det har förstås underlättat.
På Tessin ordnades en stor valdebatt och på Gripen fick partierna presentera sig under skolvaldagens förmiddag.
Vallokalen var öppen hela eftermiddagen för att så många som möjligt skulle kunna rösta och många av eleverna från Skavsta utnyttjade möjligheten att åka buss till Gripen för att lägga sin röst. I skolan har elever varit valförrättare, kontrollerat identiteter och prickat av i röstlängden.
– Det är viktigt för eleverna att vänja sig vid ett demokratiskt förfarande, att lära sig hur man gör. De får också en känsla för att valet ska vara hemligt och framför allt fritt. Många tar demokratin för givet men det är också något man måste lära sig, säger Patrik Vesterlund.
De 732 röstande på Nyköpings gymnasium har petat bort mittenpartierna ur riksdagen. SD får ungefär samma procentandel som i det stora riksdagsvalet. Men SD-rösterna skiljer stort mellan skolorna. På Tessin fick SD sex procent av rösterna, på Gripen drygt 18.
– Gripenskolan har fler yrkesprogram och fler killar. Det är där Sverigedemokraternas väljargrupper finns. På Tessin är elevsammansättningen annorlunda, säger Patrik Vesterlund.
Han säger att fler unga i högre grad än vuxna ser Sverigedemokraterna som ett accepterat alternativ.
– Ungdomarna som röstar på Sverigedemokraterna är oftast inte politiskt aktiva och pratar inte om det. Men om man frågar känner de sig fria att berätta.
Sociala medier har gjort politiken mer lättillgänglig och ökat intresset för valet. Att det varit jämnt mellan blocken har gett en extra skjuts, tror Patrik Vesterlund. Vänstern och miljöpartiet har fått stor genomslagskraft och samlade 15 respektive 16 procent av rösterna, alltså betydligt mer än i det ordinarie riksdagsvalet.
– De driver ofta frågor som tilltalar många ungdomar, som feminism, jämställdhet och miljö. Ungdomar är inte så intresserade av partipolitik men de kan brinna för speciella frågor som både vänstern och miljöpartiet är bra på att plocka upp. Mittenpartierna har svårt att ta röster eftersom de inte profilerar sig lika tydligt i ungdomsfrågor.
I år ordnades ingen valdebatt på Gripen. En debatt kan lätt bli missvisande och budskapet kan gå förlorat, säger Patrik Vesterlund.
– Risken finns att man röstar mer på karisma än på sakpolitik.