Misshandlad kvinna ringer akut för att få hjälp. Polispatrullen kommer rakt in i kaoset. Ingriper och dokumenterar. Kvinnan får hjälp och mannen kanske grips.
– Där har vi goda förutsättningar att komma vidare, säger Ulrika Johansson.
Akutfallen är lättare att utreda än de fall där kvinnor anmäler en man som misshandlat henne över tid. Anmälan kan ha gjorts efter många och noggranna överväganden.
– De kvinnorna är ofta väldigt motiverade men bevisläget är sämre. Det handlar ju ofta om våld mellan hemmets fyra väggar och ingen döms bara efter någons påstående, det krävs bevisning.
Ibland kommer anmälan från grannar som sett eller hört våldsamheter akut eller anhöriga som över tid tyckt sig förstå att en släkting blir misshandlad av sin partner.
– Men det är i undantagsfall. Oftast är det kvinnan själv som kontaktar oss, säger Ulrika Johansson.
Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är mörkertalet runt våld i nära relation enormt.
– Misshandel behöver inte vara högljudd. Skadorna kanske inte syns, de kan sitta på delar av kroppen som är lätta att dölja. Brotten hålls ofta hemliga och kvinnorna lägger så mycket skam och skuld på sig själva trots att det är de som är brottsoffer.
Poliser i yttre tjänst gör första insatsen när en desperat kvinna slår larm om misshandel. De får kontinuerlig utbildning om ingripanden runt relationsvåld. Den vidare utredningen görs av personer med specialutbildning runt brott i nära relationer. Poliser som ska förhöra barn har extra lång utbildning för att klara de speciella och svåra förhören.
Polisen ser inte att andelen anmälningar av våldsutsatta barn ökar under storhelger. Det beror knappast på att barnen skulle vara särskilt skonade under julen.
– Barnen ringer ju inte polisen själva. De pratar med någon på skolan eller fritids som anmäler till socialtjänsten som i sin tur anmäler till oss, säger Ulrika Johansson.