De tidigare gårdsägarna har beslutat sig för att flytta stenarna till Småland. De har förgäves försökt få kyrkan att ta över området och har nu valt att flytta de gigantiska granitblocken med psalmer. Kjell Wiklund har försökt medla i den sura konflikten mellan Frimans och kyrkan.
– Jag har skrivit till kyrkorådet flera gånger och försökt få till ett samtal.
Nu är det för sent. Kyrkorådets ordförande har gjort klart att frågan är utagerad och paret Jöever /Friman har låtit gräva upp de stora stenblocken som ska få sjunga vidare någonstans i det småländska bibelbältet.
Och Kjell Wiklund är djupt bedrövad.
– Det är vemodigt, sorgligt och tragiskt att den här konflikten fått leva i över tio år. Att kyrkan inte tar vara på chansen. Kyrkan letar ju ständigt efter nya former att nå människor och deras nutida andlighet - så ligger det här bara serverat.
Kyrkan har bland annat sagt att det skulle bli för dyrt att sköta området och att det dessutom ligger för långt bort från Svärta kyrka. Den pensionerade prästen har flera gånger röjt platsen med liar, gräsklippare och räfsor.
– Det kanske behövs två halvdagar per sommar för att hålla öppet.
Han berättar om hur människor vid guidningar har fört viktiga samtal ("det är bättre att sitta här på en sten än i en mörk kyrka") och känslan när 40 pensionärer från PRO plötsligt sjunger den älskade psalmen "Härlig är jorden".
– Tänk vilken chans det här var för kyrkan. Men istället väljer man att trampa runt i en gammal konflikt.