– Jag har varit med förut. Det är som i början av 1990-talet, då folk inte vågade gå ut, säger Ibrahim Ben Alaya, andre imam vid Islamiska kulturcentret i Nyköping.
Det som händer omkring oss, våldsdåd mot människor med mörk hudfärg som i Trollhättan och anlagda bränder mot flyktingboenden, är inget nytt. Det har hänt förr.
Och Europa har en historisk erfarenhet av rädsla för det främmande, säger prästen Kjell Wiklund, när han och Ibrahim Ben Alaya resonerar om det som har hänt.
– Vi är i ett sammanhang i ett Europa som präglas av polariseringar. Det finns två stråk: Det ena är sammanhållning och solidaritet, hela tanken med EU att vi ska få slut på krig och hålla samman, som föds av humanismen och demokratiska värden. Det andra stråket kommer från utanförskapet och är en rädsla för det som är annorlunda.
I Sverige har vi länge stått utanför och haft synpunkter på hemskheter i andra länder. Nu är vi precis på samma ställe som övriga Europa, konstaterar han.
Och han känner vemod när han tänker på kyrkans roll, den äldsta institutionen som finns i Europa.
– Om det är någon som borde slå näven i bordet är det kyrkan. Jag letar efter kyrkans glöd och iver, men vi är yrvakna och är bättre på att ordna kyrkkaffe än att ta debatten med dem som hotar solidariteten i samhället.
Studieförbund, organisationer och moskéer måste jobba förebyggande och säga nej till det extrema våldet, säger Ibrahim Ben Alaya.
– Det som händer är verkligen skrämmande.
Den ökande rasismen som i dag kan manifesteras mer öppet tror han har med Sverigedemokraterna att göra.
– De har rätt att utöva sin politik, men det är en rasistisk politik och man blir rädd att personer blir direkt eller indirekt påverkade av den politiken.
Att SD påverkar det som sker i samhället tror även Kjell Wiklund, som anser att partiets Skånesektions publicering av adresser till planerade asylboenden var en direkt uppmaning till folk att anlägga bränder.
– Det är en stor upptrappning, säger Ibrahim Ben Alaya.
Han konstaterar att rasismen ökar i Sverige, medan Kjell Wiklund försöker undvika ordet som han tycker är slitet och saknar betydelse. Han talar hellre om rädsla och utanförskap.
– Min fråga är: Vad ligger bakom? Det är sällan intellektuella överväganden utan det ligger i känslolivet. Då handlar det om människor som är isolerade, utanför som funderar över hur de kan hämnas.
Men det som förut kunde resultera i vandalisering av skolor riktar sig i dag mot asylboenden.
Vad säger det om vårt samhälle i dag?
– Det är ett enormt starkt vrål till våra etablerade politiska partier, att nu får ni faktiskt krypa upp ur sandlådan och lämna fåniga slagord, att sluta tjafsa och börja leda. Nu är det allvar. Det är som i fotboll, man kan inte gröta ihop allt i mitten, då öppnar man fritt fält för den som håller till på kanten. Han är den ende som kan göra mål. Det är inte så konstigt med SD:s framgångar.
Både han och Ibrahim Ben Alaya efterlyser mer agerande från politikerna.
– Politikerna väntar, men de kan också ta initiativet och ordna manifestation, inte bara vänta på att enstaka personer gör det, säger Ibrahim Ben Alaya.
Kjell Wiklund skäms när han hör politikerna käbbla om småsaker.
– Nu är det dags att lyfta blicken, sluta tjafsa i den politiska mitten. Vi måste positionera oss mot djävulskapet i världen och mot djävulskapet här hemma också.