Skitkul, en riktig adrenalinkick.
Det blev SN:s betyg efter att för första gången i livet ha fått prova åka motorcykel, bakom den erfarne föraren Örjan Jonsson.
– Då kan du tänka dig hur det är att åka ut en fin och solig dag, säger Peter Hansson, som har varit med i Iron horse sedan starten 1980.
För just vädret är inget som besökarna av Iron horse MC show blev bortskämda med i år.
Tidigare somrar har träffen dragit tusentals besökare, men i år är det betydligt lugnare i hamnen.
– Det här är kanske en sjättedel eller en tiondel av vad det brukar vara. Förra året var det motorcyklar precis överallt. Men man sätter sig inte och åker 20-25 mil om det är regn, som idag. Det har stundtals ösregnat, säger Peter Hansson.
Men glädjen är ändå stor bland dem som har trotsat rusket för att umgås med andra som delar kärleken till motorcyklar, som för många är livslång. Peter Hansson började köra i sena tonåren, likt många andra i klubben.
– Vi är ett trettiotal i klubben och 28 är i pensionsåldern. Gamla gubbar allihopa. Vissa tänker att man ska sluta med motorcykel när man är vuxen och förståndig. I vår klubb har ingen blivit vuxen och förståndig, säger han skämtsamt och förklarar att motorcykelintresset är ett sätt att leva.
– Många motorcyklar är byggda av medlemmar. Man har mängder av goda vänner som kan svetsa, skruva, allting.
Men även om klubben består av "gubbar", så är intresset även stort bland många kvinnor.
Iallafall jämfört med när Marina Ålander hoppade upp på en hoj för första gången 1992.
– Det var inte många tjejer som körde då. Men jag hade en del kompisar som gjorde det, säger han.
Drygt trettio år senare lever hon MC-drömmen och kör i Sverige på somrarna och nere i Spanien på vintrarna.
– Det är den där frihetskänslan, att uppleva alla dofter och allt vackert runt omkring. Och alla människor, säger Marina Ålander.
För en annan av besökarna, Lisa Andersson, vaknade intresset till liv betydligt senare i livet.
– Det är helt färskt för mig. Det började när jag träffade en karl för några månader sedan, säger hon och förklarar att hon har testat åka tidigare, men det är först nu hon åker aktivt.
– Nu är barnen stora och man kan tänka mer på sig själv.
Hur skulle du beskriva känslan när du sitter på hojen?
– Ren och skär frihet och glädje.