Saman Rahimi kom till Sverige frÄn hemlandet Iran med sin gravida hustru Niloufar i augusti 2024, för att plugga och jobba. Eftersom hans bror redan bor i Nyköping sÄ valde de att bosÀtta sig hÀr.
Sedan dess har han sökt vad han uppskattar Ă€r runt 400 it-relaterade jobb â utan resultat. Detta trots att han har tio Ă„rs erfarenhet som nĂ€tverksspecialist och en masterexamen inom samma omrĂ„de frĂ„n Rouzbahans universitet i Iran, 2022.
Nu har han Àven börjat söka lÄgkvalificerade jobb, som stÀdare.
â Jag har provat allt och jag mĂ„ste Ă€ven prova detta för jag har inte fĂ„tt ett sĂ„ bra resultat hittills, sĂ€ger han.
Saman Rahimis situation Àr inte unik. I Sörmland var 12 500 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen under det tredje kvartalet 2024. Drygt hÀlften av dem, 6 400 personer, Àr födda utanför Europa.
Enligt Erik Karlsson pÄ Arbetsförmedlingen Àr gruppen heterogen och bestÄr av bÄde högkvalificerade personer och personer utan högre utbildning.
Saman Rahimi kom till Sverige med ett studentvisum. Tanken var bÄde att ta en masterexamen i AI och sprÄk vid Stockholms universitet, och jobba parallellt. Eftersom hans besparingar frÄn hemlandet snabbt tappar i vÀrde mÄste han hitta ett jobb.
För en mÄnad sedan föddes dessutom dottern Lena och den finansiella situationen blev mer kritisk.
â Jag har jobbat i mer Ă€n tio Ă„r inom mitt omrĂ„de och hade aldrig kunnat förestĂ€lla mig vara arbetslös under en lĂ€ngre tidsperiod. Jag Ă€r orolig över att ett lĂ„ngt avbrott kommer leda till att jag förlorar kontakten med mina kunskaper som jag jobbat sĂ„ hĂ„rt för att utveckla.
Totalt har jobbsökningarna resulterat i fyra intervjuer, men jobberbjudandena lyser med sin frÄnvaro.
Han tror att sprÄkbarriÀren och hans bakgrund som persisk medborgare sÀtter kÀppar i hjulet vid ansökningsprocesserna. Han studerar svenska för invandrare (sfi) och kan prata flytande engelska.
â Alla mina slĂ€ktingar Ă€r förvĂ„nade över att det Ă€r sĂ„ svĂ„rt för icke-europĂ©er att fĂ„ jobb i Sverige, sĂ€ger han.
Erik Karlsson pÄ Arbetsförmedlingen hÄller med om att sprÄket kan vara en anledning till att mÄnga inte fÄr jobb.
Det kan ocksÄ vara sÄ att personer med en utlÀndsk examen blir stoppade tidigt i rekryteringsprocesserna eftersom utbildningarna inte anses jÀmförbara med de svenska, eller för att de anses förÄldrade. Ibland krÀvs en svensk gymnasieexamen.
â Det handlar om att fĂ„ en chans att visa upp sig. Passar man inte in i ramen för en digital ansökningsprocess sĂ„ fĂ„r man inte chansen.
RÄdet som Erik Karlsson ger till Saman Rahimi och andra i hans situation Àr att ha ett öppet sinne.
â Har man sökt 400 jobb sĂ„ mĂ„ste man analysera varför man inte kommer vidare. Kan jag vara anstĂ€lld nĂ„gon annan stans i vĂ€rlden, men vara bosatt i Nyköping?
Ăr företag i dag fyrkantiga vid rekryteringar?
â BĂ„de och. MĂ„nga tĂ€nker traditionellt medan andra tĂ€nker nytt och bredare. MĂ„nga vill sĂ„klart ha alla kriterier uppfyllda, men nĂ€r man tĂ€nker pĂ„ vad man mĂ„ste göra avkall pĂ„ sĂ„ kanske man mĂ„ste tĂ€nka annorlunda Ă€n tidigare.
Erik Karlsson anser att samtliga inom den icke-europeiska gruppen har chans att fÄ jobb, men de kanske mÄste söka andra jobb Àn tidigare, tÀnka nytt och ta del av ny kunskap.
För Saman Rahimi finns ÀndÄ en ljusning i sikte, trots allt.
Hustrun Niloufar har tio Ärs erfarenhet som programmerare frÄn hemlandet, en bransch som Àr enklare att ta sig an, enligt maken. Men först mÄste hon uppdatera sina kunskaper och anpassa dem efter den svenska arbetsmarknaden.