Det har gått nästan 101 år sedan Sveriges lantbrukare organiserade sig i en större demonstration. Senast var 1914 då 30 000 slöt sig samman i det så kallade Bondetåget, i protest mot det liberala samlingspartiets försvarspolitik.
Nu organiserar sig landets bönder igen – den här gången för att belysa hur urbanisering och centralisering påverkar arbetssituationen på landsbygden. Samlingsplatsen var Påljungshage i Nyköping, där en handfull traktorer ställdes upp på parkeringen.
"Stoppa landsbygdsdöden" stod skrivet på en banderoll vid ett av fordonen. I närheten trampade en pojke omkring på en leksakstraktor med en skylt fastsatt på fronten – "Stoppa inte nästa generation".
En av de som fanns på plats var Kim Smedmark, lantbrukare från Västerljung, vars föräldrar driver en gård där man bland annat producerar spannmål.
– Anledningen till att jag är här i dag är för att visa hur viktigt det är med svensk mat. Vi är kritiska till den mat som importeras från länder som Polen och Tyskland. Det ska vara närproducerat, det är det vi sliter för, så vi slipper utsläppen från båtar och lastbilar, säger han.
Vad är det största problemet med svensk landsbygdspolitik?
– Det är dålig lönsamhet. Vi dör ut. Det behövs bättre förutsättningar för att driva det vi lever för. Allt handlar om pengar. Ser man till andra länder så är det andra förutsättningar där, med lättare regler. Men vi är ju alla med i EU och då ska alla dras över en kam. Vi ska ju inte sänka oss till Polens nivå, utan Polen ska höja sig till Sveriges nivå, säger Kim.
– Ska det till en förändring så är det också viktigt att Sveriges befolkning köper svenskproducerad mat, lägger han till.
Manifestationen pågick fram till klockan 14. Även i Gnesta samlades lantbrukare för att belysa situationen på landsbygden. En av dessa var Mathias Jansson.
– Vi är tre stycken just nu som ställt oss vid Statoil-macken i Gnesta. Hjärtat brinner för landsbygden och lantbrukarnas situation, och det vill vi visa här i dag, säger han.