Den har uppträtt väldigt tamt då den bland annat på långt håll – och mycket målinriktat – tagit sikte på Nyköpingsbor som ätit sin matsäck vid ån – och inte dragit sig för att hoppa upp i knät om det vankats mat.
Per Astfeldt är vice ordförande i fågelföreningen Tärnan. Han berättar att det rör sig om en Mignonanka, som vanligtvis inte rör sig ute i det fria.
– Jag tippar att det här är en tamanka som rymt. En del gårdar har sådana här ankor och de finns även i parker. Det är första gången jag sett en såhär. De är inte vanliga i vilt tillstånd. Ofta är de vingklippta, men när de ruggar och kan flyga igen så kan det hända att någon smiter, säger Astfeldt.
– Jag har noterat den när jag kört förbi Svandammen i sommar. Den är lite som en vit duva, den syns direkt, fortsätter han.
Är den såhär tam just för att den hållits som tamdjur?– Ja. Annars gör de inte sådär, hoppar upp i knät och så. Det går inte att mata till sig vilda änder. Men de gräsänder som finns nere vid ån kan göra så också, de är vana att bli matade.
Han påminner om ett par albinoänder som bodde utanför SN:s gamla tidningshus på 1990-talet och döptes till Vita och Krita.
– Men en sådan här Mignonanka har jag aldrig sett vid ån. Jag kan bara spekulera kring vad den kommer ifrån, säger Astfeldt.