Hon har med oro tagit emot rapporterna inifrån socialkontoret i Nyköping och säger att hon inte tidigare fullt ut förstått hur illa det är ställt och hur hårt socialarbetarna faktiskt sliter.
– Det är ingen därifrån som sagt att situationen är ohållbar. De har i alla fall inte uppvaktat mig och socialnämnden.
Socialarbetare drivs normalt av en stark vilja att hjälpa och se till människors behov.
– De är alltid lugna, glada och förhoppningsfulla när vi möter dem i socialutskottet. Men jag vet att det är jobbigt för dem i Nyköping, precis som i resten av landet. Och dessvärre kan jag inte se någon ljusning, samhället har bara blivit tuffare under alla år jag jobbat politiskt, säger Louise Ankarfjäll.
Hon tycker att det är bra att fackförbundet Vision nu riktar strålkastarna mot förhållandena på landets socialkontor.
– Och det är strongt av Dalia Eid i Nyköping att lyfta den här frågan så öppet, säger Ankarfjäll.
Vad kan politikerna hjälpa till med?
– Vi kan diskutera hur vi använder resurserna. Har man till exempel många nyanställda tar det tid innan alla kommer in i jobbet och då kanske det behövs mer pengar.