En tredjedel av eleverna i mattegruppen i 7a och 7b på Långbergsskolan känner ingen alls på de andra högstadieskolorna i stan. Det visar en enkel handuppräckning. En majoritet av eleverna på skolan har invandrarbakgrund. Detta var en av de viktigaste anledningarna till att politikerna för flera år sedan bestämde sig för att satsa flera hundra miljoner kronor på ett nytt skolbygge och en helt ny organisation.
– Det här borde man ha gjort för länge sen, säger Långbergsläraren Kjell Stenström.
Han har jobbat på skolan sedan 1979 och sett hur segregationen successivt har ökat, mycket på grund av det fria skolvalet, säger han. Det har blivit allt färre elever från Runtuna och Tystberga, ungdomar som tidigare automatiskt placerades på skolan. Nu väljer många av landsortsbarnen friskolor eller Borgis, där idrotts- och musikklasserna haft en särskild dragningskraft.
– Alla kommer att tjäna på det här, säger Kjell Stenström.
Han rör sig vant mellan klassrummen, hejar och slänger lite käft med eleverna i korridorerna.
– Jag ser fram emot hösten, säger han.
Men lite sorg finns nog där, alla hans elever börjar på den nya skolan medan han blir mentor i en åttondeklass på Borgis.
För någon vecka sedan träffades alla som ska jobba och gå i någon av skolorna på Nyköpings högstadium. Yasmin Ali, Ibtisam Abdi och Makfirah Muhammad Isa tycker att skolan är fin men är lite oroliga.
– När vi var där... majoriteten var vita. Det kanske blir mycket mobbning. Vi kommer nog att vara mest med dem i vår klass. Om man verkligen skulle blanda borde man ha delat klasserna, funderar de.
Skulle ni vilja det, att man delar klassen?
Nej, det vill inte tjejerna. Och de har trivts bra på Långberg, de känner alla och skolan är lagom stor. Men det ska bli spännande att lära känna nya människor. Bara de inte retas och är dumma.
Vi pratar om snippmålningen. Ingen av dem har sett den på riktigt. Men de är hundra procent säkra på att de inte vill ha den i skolan.
– Det är onormalt. Onödigt. Det är inte så trevligt att ha tjejernas underliv på en vägg. De borde ha frågat eleverna.
Vad vill ni ha i stället?
– Något som får en att bli glad när man kommer till skolan så man får lust att jobba.
Oppebyskolan är Långbergsskolans motsats. Här går nästan inga elever med invandrarbakgrund. Kajsa Ulming, Maja Henriksson och Vanessa Stenius börjar nian på den nybyggda skolan i höst.
– Det kommer nog att bli mycket bråk i början. Det går många rasistiska personer på den här skolan, säger Maja.
Förra veckan fick de gå runt i sin nya skola tillsammans med rektor Harke.
– Det kändes bra. Allt var nytt och fint. Vi får samma klass men nya lärare. Det är okej.
Hur skulle ni sammanfatta tiden på Oppeby?
– Vilt. I början var det många lärare och mycket bråk. Oppebyskolan är okej men väldigt nedgången och smutsig. Det känns som om man aldrig gjort om något här.
Vad tycker ni om snippmålningen?
– Jag bryr mig inte, säger Maja.
– Jag vet inte, säger Vanessa medan Kajsa säger att det inte är okej med en målning där någon fläker ut sig. Punkt.
En betydligt större fråga är den om betygen. Hur blir det med de viktiga slutbetygen nästa år när alla lärare är nya?
Lärarna lugnar.
– Vi är professionella. Vi gör bra överlämningar. Elever kommer och går. Vi är vana vid att bedöma nya elever. Det finns ingen anledning att oroa sig, det kommer att bli rättvist.
På Nicolaiskolan har Amanda Sundell och Siri Josephson ätit snacks och druckit bubbel tillsammans med skolkompisar och lärare i den vackra aulan. De säger att den nya skolan är fräsch och mysig och att det ska bli bra. Och specialläraren Hermine Jung ser fram emot att flytta in i en nybyggd skola – för hennes del blir det tredje gången. Samtidigt känns det lite sorgesamt, säger hon.
– Vi har haft så bra sammanhållning i personalen här på skolan.