Våldet mot kvinnor med funktionsnedsättning sker i det fördolda och tillgängligheten för dem till kvinnojourerna är ofta dålig. Därför gör Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, en kartläggning över tillgängligheten i kommunerna. Idag kommer de till Nyköping.
– Vi vill föra samman handikapprådet och jouren, frivilligorganisationerna måste med på banan då de har kunskapen om våldet. Vad gör man om man misstänker våld, hur ställer man frågan och vad gör man med svaret, säger Denise Caresso, projektledare för En jour för alla på SKR.
Att tydliggöra att jourerna finns genom kommunens hemsida och se till att informationen finns även genom tal eller blindskrift är viktigt. SKR vill också lyfta fram det osynliga våldet. Funktionshindrade kvinnor ses som könlösa och att de kan råka ut för sexuellt våld finns ofta inte med i tankesättet.
– Män som lever med funktionsnedsatta kvinnor är helgonförklarade, hur skulle de kunna utsätta kvinnan för våld? Väldigt få brott anmäls och utredarna har inte kunskap om hur våldet ser ut, säger Denise Caresso.
En rullator som ställs utom räckhåll eller en mobil som läggs på en hylla när mannen lämnar hemmet är även det en sorts våldsutövning. Funktionsnedsatta kvinnor utsätts även av sina medboende eller assistenter på boenden och skyddade boenden är sällan anpassade för funktionshindrade.
– Där tycker ofta kommunerna att man löst det bara för att kvinnan har tak över huvudet. Men om hon bor på ett öppet boende kan mannen fortfarande komma och hälsa på, säger Denise Caresso.
Här ovan kan du se den film som är en del av SKR:s föreläsning.