Den etableringsreform som infördes för att nyanlända invandrare lättare och snabbare skulle kunna fixa jobb har inte gett ökade kontakter med arbetsmarknaden, visar två studier som länsstyrelsen i Sörmland har låtit göra. Även om reformen i sig inte kritiseras finns många problem i utförandet som måste lösas.
På fredagen samlas ett hundratal personer på Campus i Nyköping för att diskutera hur och vad som kan förbättras.
När etableringsreformen infördes för fyra år sedan och Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för nyanlända snabbare skulle få jobb. De två studierna visar dock att de nyanlända så här långt inte har fått särskilt många kontakter med arbetsmarknaden.
– Om man tittar på vilka insatser som har gjorts har de nyanlända inte direkt fått någon kontakt med arbetsmarknaden. Nästan alla insatser har med språk att göra, även om man har bytt rubrik på den, säger Lucie Riad, integrationsansvarig på länsstyrelsen i Sörmland.
Ett problem är de privata lotsar som ska fungera som länk mellan de nyanlända och arbetslivet. Även om många är seriösa, har det visat sig att många lotsar arbetar oseriöst och att deras verksamhet är svår att granska. I en av studierna beskrivs en del lotsarna som använder sig av tvivelaktiga marknadsföringsmetoder och har ett oklart innehåll i sin verksamhet.
– Det här ingår i en större idé att ha mer privata utförare, men just här fungerar det inte, säger Lucie Riad.
I vissa fall har det också lett till att den nyanlände har hamnat i beroendeställning till lotsen, något som gör att rättssäkerheten för deltagarna kan äventyras.
Ett annat problem är att Arbetsförmedlingen lokalt inte kan välja vilka kurser och andra insatser som behövs för de arbetssökande eftersom de upphandlas centralt. Exempelvis kan Arbetsförmedlingen Nyköping stå med en kurs för lågutbildade, trots att det just vid det tillfället är högutbildade som behöver en kurs.
Trots problemen finns det saker som kan förändras på lokal nivå för att förbättra mottagandet, säger Lucie Riad.
– Det har varit mycket diskussion om organisation. Jag tror att om man börjar med att sätta upp gemensamma mål och därefter bestämmer vad man ska göra för att de ska nås, då kan det bli bättre.
När rapporterna presenteras tas även nya förslag upp, något som Lucie Riad hoppas att många tar till sig.
– Det finns strukturella problem som gör det svårt att samarbeta. Men inom den här röran går det ändå att göra saker. Nu borde vi koncentrera oss på vilka insatser vi ska göra och hur.