– Vi kanske är för snabba att hjälpa barnen ut på slutet. Det kan bero på att vi i bakhuvudet vet att vi inte har några barnplatser kvar i Nyköping. Vi har inte neonatalvården bakom hörnet och vi vill inte riskera att barnen ska behöva åka till Eskilstuna efter förlossningen, säger Margareta Pettersson.
År 2013 blev cirka 7 procent av landets kvinnor som födde vaginalt förlösta med sugklocka. Men i Nyköping är det avsevärt mycket vanligare att använda sugklocka, hela 12,5 procent av barnen som föddes vaginalt drogs ut med hjälp av sugklocka.
Margareta Pettersson, tidigare chef för kvinnokliniken i Nyköping kartlägger just nu förlossningarna vid sjukhusen i Sörmland. Ett av syftena är att få en likvärdig vård i landstinget. Sjukhusen har i stort samma andel kejsarsnitt och igångsättningar av förlossningar. Men användandet av sugklocka skiljer sig stort mellan Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett.
– Vi har legat högt i Nyköping de senaste fem åren, betydligt högre än i Eskilstuna. Vi försöker ta reda på varför, säger Margareta Pettersson.
Sugklocka kan användas för att snabba på eller underlätta förlossningen. Det kan bero på att barnet börjar visa tecken på hotande syrebrist eller att mamman inte kan krysta ut barnet eftersom värkarna är för svaga eller på grund av att hon är uttröttad eller sjuk.
Margareta Pettersson säger att det ytterst sällan blir några skador på barnet som förlösts med sugklocka men att ingreppet kan kännas jobbigt för mamman.
– Det är ett ingrepp. Samtidigt kan det vara en befrielse om man har en kämpig och långdragen förlossning.
Ett mål är nu att minska andelen kejsarsnitt och instrumentella förlossningar i Sörmland.
– Vi vill jobba för att förlossningarna ska fungera ändå. Vi har en högre andel kejsarsnitt i Sörmland än motiverat. Vi försöker i möjligaste mån få ner snitten bland förstföderskor. Har man fött det första barnet med kejsarsnitt är det lätt att det blir snitt på det andra barnet också, säger Margareta Pettersson.