Specialutbildade poliser har hållit förhör med de över hundra flickorna som utsatts för 22-åringens sexövergrepp.
– Det har varit svårt. Det finns mycket skam och skuld och vi har en kort tid att bygga relationer. Barnen har ingen egen motivation att berätta, de tycker inte att det har något att vinna på det, säger Ingela Egerfjäll.
Rättsprocessen är speciell eftersom åklagaren vill att mannen ska dömas för ett tiotal fall av våldtäkt trots att han inte haft fysisk kontakt med flickorna.
Men sexövergrepp på nätet kan sätta djupare spår av skam och skuld hos offren än övergrepp som sker i verkliga livet, säger psykologen Anna Norlén vid Ericastiftelsen.
Det beror på att barnen som utsätts för övergrepp online tar vissa initiativ och är delaktiga, kan skicka bilder, visa sig och agera, förklarar hon i ett förhör som ingår i den omfattande utredningen.
Anna Norlén har expertkompetens inom våld och övergrepp mot barn och har anlitats som sakkunnig i Norrortspolisens utredning av nätsexhärvan.
I utredningen finns exempel på flickor som snabbt blockerat 22-åringen från vidare kontakt. Anna Norlén förklarar att de oftast har bra strategier för att läsa av andra och skydda sig och kanske inte ens uppfattat det som särskilt obehagligt.
De som lurats in i en situation kan få stora framtida problem med att våga lita på andra, förklarar hon.
– Tillitsbrott är en grund till mycket psykisk ohälsa. Det skapar bristande trygghet, ångest oro och nedstämdhet.
Hon förklarar vikten av att de utsatta flickorna får hjälp att bearbeta och gå vidare för att inte riskera en allvarlig psykisk ohälsa som kan påverka hela livet.
– Men det finns flera goda exempel på svårt utsatta barn som med bra hjälp fått en positiv utveckling och blivit sunda bra unga vuxna.
Utredningsledare Ingela Egerfjäll säger att det är socialens ansvar att ta hand om de flickor som polisen identifierat som offer för nätpedofilen.
– Vår roll är att utreda brottet, säger hon.