Det verkar som att så är fallet mellan den 26-årige Tes från Eritrea som numera bor i Nyköping och den 67-årige Anders Olsson från Brannebol. De två parades ihop genom Nyköpings kommuns språkvänsprogram och har träffats några gånger i veckan i snart en månads tid.
Tanken med att vara språkvänner är att invandrare får chansen att träffa en person från Sverige regelbundet för att kunna öva på det svenska språket utanför SFI:s lektionssal. Tes berättar att flera av hans kompisar som också fått språkvänner oftast träffas någon timme i veckan och pratar. Han och Anders brukar dock vara betydligt mer aktiva. I dag ska de övningsköra. För Tes är det en något bakvänd situation. Han har ett giltigt eritreanskt körkort, men det går ut snart och då måste han ta ett svenskt.
– Jag behöver ta ett svenskt körkort innan årets slut. Men annars brukar vi promenera eller laga mat. Och jag har fått träffa Anders familj, jag tycker om dem, säger Tes.
Anders å sin sida har fått lära sig om mer om Eritrea och om att söka arbete som målare, som han hjälper Tes med.
– Och att äta med händerna och rosta kaffe, säger Anders.
De två har en hel del gemensamt. De beskriver sig som esteter båda två – att de tycker om fina saker.
– I Eritrea arbetade jag med dekoration av hus, utsmyckningar och stuckaturer på hus som inte är så vanligt i Sverige i dag, berättar Tes.
Men mycket handlar förstås om språk. Det märks att de börjar bli vana att hitta vägar när de inte förstår varandra. Anders väljer ibland andra vägar på det svenska språket när Tes först inte förstår. Engelska fungerar som hjälp och annars finns översättningsverktygen i telefonen.
Anders berättar att han inte kollat upp så mycket vad språkvänner brukar göra.
– Kommunen ska ha cred för att för att de lyfter fram det här. Sedan är formen för hur man gör ganska ointressant. Det viktigaste är att man har någon att tjöta med.