En man stod åtalad för att ha misshandlat sina båda barn. Det började med att en pojke i lågstadieåldern berättade i skolan att hans pappa i Katrineholm slog honom och hans syster.
"Pappa slår när det inte finns några vittnen", sa barnet. Skolans kurator pratade med barnet, som då sa att pappan slår med öppen hand och att han burit lillasystern i ena armen, trots att hon skrikit och varit ledsen.
Skolan gjorde en orosanmälan till socialtjänsten, som polisanmälde det hela. Enligt anmälan fanns flera tidigare orosanmälningar om misstankar om våld hos pappan, där barnen bodde växelvis.
Polisen höll barnförhör med pojken, som säger att han varit hos skolsköterskan på grund av smärta, när pappan dragit i hans arm. Skolsköterskan har förhörts och berättade att pojken fått en sträckning i armen.
I barnförhör med flickan har hon sagt att pappan sliter henne i armen och hon har uttryckt att det känns tråkigt och dåligt. "Han slåss och sparkar och det är olagligt. Han bärde mig i armen, det har han gjort tre gånger. Han sparkade mig men jag kommer inte ihåg var."
I förhör nekar pappan till brott. Han säger att han aldrig skulle lyfta ett barn i armen, eftersom det skulle göra dem illa. Han kan dela på barnen om de bråkar inbördes och han kan höja rösten, men känner i övrigt inte igen något barnen sagt.
Mannen åtalades för två fall av misshandel.
Nyköpings tingsrätt anser dock inte att barnens och vittnenas berättelser stämmer. I videoförhör i rätten visar pojken mot vänster arm, när han berättar att han fått ont. Men pappan ska ha burit honom i höger arm. "Detta kan ha sin naturliga förklaring i sådant som att han är högerhänt och utan att tänka på det visar på vänster arm. Förklaringen kan dock också vara att det han berättar om inte är självupplevt eller avser ett annat tillfälle".
Rätten konstaterar visserligen att det flickan berättat får stöd av det pojken sagt, men "Hon har emellertid inte sagt att det gjorde ont utan att det kändes 'dåligt' i armen. Det är inte givet hur detta ska tolkas. Att lyfta någon i armen är inte heller typiskt sett något som orsakar smärta, varför det inte går att utgå från att smärta blev följden."
Mannen frias därför från alla anklagelser.
Tidningen har frågat rättens ordförande, rådman Paul Magnusson, exempelvis hur rätten kan slå fast att det inte gör ont att lyftas i ena armen, men får till svar att han inte har några kommentarer utöver domskälen.
Åklagare Fredrik Beijar tycker att tingsrättens bedömning var för hård.
– Flickan säger att det känns 'dåligt'. Lyfter man ett barn i en arm gör det ont, punkt slut. Det kan inte förstås på något annat sätt. Jag var med på att justera yrkandet, om smärtan inte var långvarig för barnen, till "ringa misshandel".
Han har ännu inte bestämt om han ska överklaga domen, men ser klara paralleller till det så kallade snippafallet. Där friades en man i hovrätten från anklagelser om våldtäkt av barn, eftersom rätten inte tyckte att det stod klart vad "snippa" innebar.
Har domstolar för höga krav på att barn ska uttrycka sig perfekt?
– Jag vill inte säga att det generellt är så, men ibland har de för höga krav. Kvaliteten på barnförhören varierar också, men här tyckte jag att det var okej förhör över lag. Jag tyckte att misshandeln var bevisad, säger Fredrik Beijar.