För knappt två veckor hamnade Tommy Nilsson på en jumboplats med låten "Håll mitt hjärta hårt" som han framförde i Melodifestivalens deltävling i Malmö tillsammans med Patrik Isaksson och Uno Svenningsson. En förlust som han tar med jämnmod, även om han trodde att låten skulle ta dem vidare – åtminstone till andra chansen.
Även "gubbhäcklandet" som följde, både av programledarna och i media, tar han med en klackspark.
– Förlusten är inget jag hänger läpp för, vi hade jäkligt roligt, även om det uppenbarligen inte var vår tävling. Ålderhäcklingen är inget jag funderat närmare över. Jag driver själv om min ålder nästan hela tiden och tycker det var kärleksfullt gjort, säger han.
Som 55+ tycker han att livet är mer behagligt än någonsin och att han gått vidare i sin karriär utan att tappa värdighet.
– Jag skulle ju ha kunnat valt att sätta på mig keps och börja rappa för att nå en yngre publik, men det skulle inte ha varit jag. Jag kan minsann också vara tuff, men när det gäller musik är jag först och främst sångare och jag vill beröra med min musik och mina texter, oavsett om det är rock eller ballader som jag framför.
Tommy Nilssons privata liv har kantats av äktenskap och skilsmässor. Numera är han även nykter alkoholist och har funnit den stora kärleken i den tjugo år yngre musikalartisten Linda Olsson som han även har barn tillsammans med. För att beröra folk med sin musik tror Tommy Nilsson att man måste ha viss självinsikt. Något han själv jobbat hårt för.
– Genom att lära sig saker om sig själv, tror jag att man kan nå ut. och just nu befinner jag mig på en plats i livet där jag mår fantastiskt bra.
Med sig till Nyköping har han sin ständiga vapendragare – kapellmästare Sven-Gunnar Pettersson på klaviatur samt gitarristen Andreas Rydman. Tillsammans kommer de framföra både gamla låtar ur Tommy Nilssons balladskatt och lite nyare.
– Det blir lite mindre och intimare när man är få på en scen. Man tvingas måla med lite mindre yviga penseldrag. Jag vill att folk ska gå därifrån med en skön känsla och kanske en eller annan fundering, säger han.
Men hur var det nu med den där reklamkampanjen Black då...
– Det har väl med åldern att göra också. Jag har börjat säga ja till saker i allt större utsträckning och hoppar gärna på knasiga saker. När reklambyrån föreslog att jag i en kampanj för ett känt chokladmärke skulle byta namn under ett par dagar, tänkte jag först "vad fan säger ni?". Sen tyckte jag det var så crazy att jag bara måste göra det. Det blev en lyckat kampanj. Jag fick stor uppmärksamhet för min nya platta och Marabou likaså. Samtidigt fick jag, som inte är så van vid sociala medier, en lärdom i hur snabbt det kan gå. Har jag förresten nämnt att jag ska vara med i Arga Snickaren snart också...