Trots torkan: Klimatfrågan sval bland Nyköpingspolitikerna

Sommaren må ha varit het, men frågan om hur Nyköpings kommun ska förbereda sig för att möta klimatförändringarna är fortfarande sval bland politikerna.

Översvämningar väntas bli vanligare i samband med klimatförändringarna och samhället måste anpassa sig. Så här såg det ut i Ludgo för några år sedan.

Översvämningar väntas bli vanligare i samband med klimatförändringarna och samhället måste anpassa sig. Så här såg det ut i Ludgo för några år sedan.

Foto: Fotograf saknas!

Nyköping2018-09-02 09:00

– Klimatförändringarna är redan här. Det kommer kraftiga skyfall efter torka och det blir ganska stora kostnader för samhället om man inte vidtar åtgärder, säger Hanna Matschke Ekholm som arbetar med frågor om klimatanpassning på IVL Svenska miljöinstitutet.

De flesta kommuner arbetar med klimatanpassning, men bara ungefär hälften har ett systematiskt arbete och det är de som lyckas bäst.

– Det är lätt att se att vissa saker behöver göras, men sedan följs de inte alltid upp. Vi ser att de kommuner som är mest framgångsrika har mer systematik och att det finns en samordning för klimatanpassning.

För fyra år sedan uppgav kommunalrådet Urban Granström (S) att han inte tyckte det behövdes någon särskild handlingsplan för klimatanpassning. I somras gav sig klimatförändringarna tillkänna med värmebölja och extrem torka och därmed har klimatet också tagit plats bland de viktigaste valfrågorna inför höstens val. Men kommunalrådet har inte ändrat uppfattning i frågan om en samlad plan för att förbereda kommunen på det förändrade klimatet.

– Det finns väldigt många styrdokument i en kommun och ska vi ha en särskild plan för, vad säger vi, klimatanpassning? Jag vet inte. Skulle det bidra till att arbetet blir bättre? Det är inte alltid lätt att svara på, säger han.

Enligt Urban Granström bör klimatarbetet göras oavsett sommarens väder. Klimatförändringarna pågår, konstaterar han. Men någon samlad handlingsplan ser han inte behov av, utan tycker att det räcker att byggsidan har med det i sin planering, äldreboenden i sin och så vidare.

– Just nu gör vi på det här sättet, vi behöver inte ta fram en plan exakt för det, men det kan ju hända att det kommer att behövas.

När frågan var uppe för fyra år sedan fick Urban Granström medhåll från dåvarande oppositionsrådet Anne-Marie Wigertz (M). Anna af Sillén som har tagit över sedan dess har inte direkt saknat någon plan för klimatanpassning heller.

– Nej, inte så att jag har saknat det. Men när man har en sån här sommar reflekterar man. Jag tror att det är klokt att man som kommun tittar på hur man skapar de bästa förutsättningarna för att vara så förberedd som möjligt på olika vädersituationer. Om vi ser tio år tillbaka kan vi se att vi har haft väldigt stora svängningar.

Enligt Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska miljöinstitutet finns det många fördelar att arbeta systematiskt med klimatanpassning.

– Det kan vara en lägre kostnad att minska sårbarheten. Det är ganska självklart att man kan vinna på det i längden.

Risk för översvämningar, skred och värmeböljor

Höjd havsnivå, kraftigare flöden i åar och vattendrag och högre temperaturer är några saker som samhället behöver förbereda sig på då det ökar risken för översvämningar, skred och värmeböljor. Hur stora effekterna kommer att bli av klimatförändringarna beror inte bara på hur snabbt förändringarna kommer utan också hur pass väl förberett samhället är.

Detta kan kommuner göra: Fatta ett politiskt beslut för att etablera anpassningsarbetet, göra en risk- och sårbarhetsanalys, identifiera anpassningsåtgärder, välja och prioritera åtgärder, genomföra dem samt följa upp och utvärdera arbetet.

Källa: IVL Svenska miljöinstitutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om