Malin Arvidsson har fått vänja sig med kajorna på sin arbetsplats. Hon gillar det inte.
– Det är hemskt med kajorna, de skitar ner något fruktansvärt och skränar. Det är öronbedövande när man kommer nära, säger Monika Lindberg som jobbar på Nyköpings parkförvaltning.
Hon och kollegan Malin Arvidsson är i färd att med att plocka skräp och nedfallna grenar i Teaterparken. Kajorna kan upplevas som ett problem då de flyger i stora grupper, låter mycket och lämnar fågelträck efter sig.
– Vi får ta fram spadar för att samla upp all skit som har hamnat på marken. I ett enda träd kan det vara upp till ett hundratal fåglar, säger Monika Lindberg.
Blir ni attackerade om ni kommer nära?
– Nej, de skriker och lättar för att flyga till närmaste träd. Men så fort man går därifrån så flyger de tillbaka igen.
Jan Gustavsson, medlem i den lokala fågelföreningen Tärnan, menar att det kan vara flera tusen fåglar som samlas på vissa platser i de centrala delarna av staden.
Kajflock vid Spelhagen.
– Man ser dem lättare nu när det inte finns några löv, men sommartid är de mer utanför stadskärnan. Nu när det har varit kyligare och lite snö är det svårare hitta typ spillsäd eller liknade. Och då är det lättare att hitta mat inne i staden, säger han.
Även om kajorna kan upplevas som ett problem så finns det ingen anledning att oroas över attacker från ovan.
– Folk kan tycka att det är obehagligt om det kommer en massa fåglar och flyger ovanför en, men man behöver absolut inte vara rädd, säger Jan Gustavsson.
Niklas Aronsson är redaktör för Vår Fågelvärld som ges ut av föreningen Birdlife Sverige. Han berättar att de här väldigt stora ansamlingarna med fåglar är utmärkande för kråkfåglar i allmänhet och kajor i synnerhet.
– Kajor tillhör de mest sociala kråkfåglarna och trivs verkligen i de här riktigt stora, stora flockarna. Under själva häckningen vår och sommar är de mer två och två, men sedan samlar de gradvis ihop sig i flockar. Väldigt många flyttar utomlands under höst och vinter men en del blir kvar och då är stadsmiljö ofta en utmärkt plats att stanna på, säger Niklas Aronsson.
Om Nyköpingskajorna har valt att stanna på hemmaplan för att övervintra är svårt att avgöra. För det är inte omöjligt att det är utländska fågelgäster som nu samlas i staden.
– Ja, det skulle kunna vara så att de har ersatts av mer långväga fåglar. Kajorna ni har i Nyköping nu kan ha ett nordfinskt ursprung och har då kommit för att övervintra, säger Niklas Aronsson.
Ett mindre blodigt sätt än att skjuta av kajor för att undvika de enorma ansamlingarna handlar om att se över sophantering och matförekomst, i anslutning till restauranger exempelvis.
– Så att det blir mindre attraktivt för fåglarna att födosöka, säger Niklas Aronsson.
Svärmarna kan bli en sanitär olägenhet men Niklas Aronsson tycker samtidigt att kråkfåglar ibland får oförtjänt mycket kritik av mer ljudmässiga orsaker.
– Folk har en tendens att vara snabba med att höja fingret när det gäller kråkfåglar, men när det gäller andra ljud från exempelvis trafik så reagerar man inte lika starkt. Jag tycker att man kanske fokuserar på fel sak när man hamnar i en stark aversion mot kajor, säger han.
Och tillägger:
– Många av våra kråkfåglar går faktiskt tillbaka i antal, det gör alla fåglar som är kopplade till jordbrukslandskap. Så om man får känslan av att det bara blir fler och fler så stämmer inte det med de inventeringar som görs årligen för att beräkna populationen.