Ämnet spilldes ut i samband med ett laboratorieförsök. En lösning av radioaktiva isotopen jod 131 spilldes ut i ett testskåp och senare visade det sig att lösning även spilldes på golvet utanför skåpet. I rummet befann sig två personer som fick i sig doser på 0,42 respektive 0,15 millisievert. Doserna anses vara låga och inte utgöra en stor risk.
— För att sätta det i relation till något, kan man nämna att Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) gränsvärde är att ingen får ta emot mer än 50 millisievert på ett år eller 100 millisievert på fem år i dos, säger Emil Jorpes, inspektör och samordnare av tillsynen mot Studsvik.
Den naturliga bakgrundsstrålningen beräknas vara mellan en och tre millisievert per år, beroende på var du bor. En dos på 1 millisievert kan medföra en risk på 1 på 20 000 att drabbas av obotlig cancer, enligt SSM.
Det finns också risk att utsläppet spred sig utanför anläggningen, men den uppskattade dosen till människor utanför beräknas som så pass låg att den nästan är försumbar.
Efter att händelsen inträffade i oktober har Studsvik lämnat en redogörelse på vad som ska göras för att undvika att liknande saker inträffar igen. SSM har därefter lagt ner ärendet.
— Det var inte så höga utsläpp i det här fallet och bolaget har visat flera konkreta åtgärder för att det inte ska hända igen, säger Emil Jorpes.
Myndigheten anser att det är viktigt att lära sig av även små incidenter och därefter förbättra verksamheten för att undvika liknande misstag som kan vara större.
— Även om gränsvärdet inte har överskridits så är det likafullt en händelse. Det vi tycker är viktigt är att man arbetar med det så att det inte händer i gen.