Tio orosanmälningar har gåtts igenom. I genomsnitt har det gått 4,5 dagar innan utredningen startats, visar rapporten. I ett par av fallen har det dröjt betydligt längre tid än så – tio respektive elva dagar.
Rapporten har skrivits av Cecilia Moore, sakkunnig tjänsteperson på socialnämnden. Hur lång tid som avses med "utan dröjsmål" framgår inte tydligt av lagstiftningen, berättar hon.
– Men av förarbetena kan man sluta sig till att det ska ske tämligen omedelbart. I flera av de fall som har granskat har det gått för lång tid, säger hon.
Utredningarna ska ta ställning till om och i vilken omfattning barnet är i behov av stöd eller hjälp från socialnämnden. När en orosanmälan kommer in ska socialtjänsten också göra en omedelbar skyddsbedömning, för att ta ställning till barnets behov av skydd.
Skyddsbedömningen ska göras samma dag – eller om orosanmälan kommit in sent, senast dagen därpå. I de tio fall som granskats har skyddsbedömningen gjorts samma dag. Däremot visar granskningen på en del formella fel, som att det i vissa fall inte framgår titel på den person som gjort bedömningen.
Rapporten ska behandlas vid socialnämndens sammanträde 22 oktober. Förslaget är att socialtjänsten ska få i uppdrag att säkerställa att utredningarna startar i tid och att skyddsbedömningarna dokumenteras korrekt. Senast i maj 2021 ska man redovisa vilka åtgärder som vidtagits.