– Det är ju på tok. Jag tycker om den här slåtterängen, säger Lars Isaksson.
Han arrenderar marken och har skött den värdefulla slåtterängen i 20 år.
Just nu är en del av den täckt av lera och vad som ser ut som spår från stora grävmaskiner. En del av marken är uppgrävd för att ge plats åt den nya ledningen.
Men marken är skyddad enligt lag för sina unika egenskaper. Slåtterängar är ovanliga och där trivs arter som är på väg att försvinna på andra ställen. Exempelvis trivs den ovanliga hartmansstarren på den fuktiga slåtterängen.
Lars Isaksson slår marken varje sommar, men först när växterna har blommat ut.
– Inte före den 15 juli slår jag. Och det luktar så gott när den är nyslagen. Det är så mycket örter här.
Och enligt länsstyrelsen är den extra värdefull eftersom den, så vitt känt, aldrig har blivit plogad. Just nu kan man krasst konstatera att delar av den har blivit ordentligt uppgrävd.
– Vi har haft ett samråd och kommunen har beskrivit hur de skulle undvika att komma in på området, men det har inte fungerat, säger David Aronsson, funktionschef för tillstånd och tillsyn på länsstyrelsens naturvårdsavdelning.
Ett tillsynsärende har startats och kommunen blir skyldig att återställa marken. Det kan också bli fråga om en anmälan till åtal.
– Om vi har en misstanke om brott mot miljöbalken så är vi skyldiga att göra en åtalsanmälan, säger David Aronsson.
Rickard Aläng, projektchef på kommunens tekniska division, visste på torsdagen ännu inte exakt vilket område det rör sig om.
– Vi har sökt dispens på flera ställen från biotopskyddet och fått det, men jag vet inte just nu om det gäller den här.
Hans Rydberg, växtbiolog som tidigare arbetade med bland annat hotade arter på länsstyrelsen, förklarar att grävningarna kan skada marken på flera sätt. Dels innebär det extra gödning när jorden grävs upp och läggs på annan mark. Dels gör själva marktäckningen att de arter som ska börja gro inte kan göra det. Och dels finns risk för dränering.
– Det är klart att det inte är ett bra ingrepp. Till exempel hartmansstarren mår sämre om det blir torrare. Det är olyckligt.
Enligt Hans Rydberg är den stora skadan redan skedd.
– Jag kan tänka mig att det går att återställa en del av det, men inte till den kvalitet som man hade innan ingreppet. Det lyckas man sällan med. Men man kan gott göra ett försök.