– Jag vet inte vad vi ska göra, vi har ingenting att återvända till i Montenegro. Det första blir väl att hitta någonstans att bo, ett hotell eller så, säger Dina.
Dottern i familjen står utanför entrén till Skavstas gränspolis. Hennes pappa sitter i en av Kriminalvårdens bussar och har inte fått gå ut. I en månad har han suttit i Migrationsverkets förvar i Flen. Motivationen till det var att hindra att familjen skulle gå under jorden för att undgå utvisningen.
– Det är en hemsk dag. Jag hade hoppats att Sverige inte skulle skicka tillbaka sjuka personer som bott jättelänge i landet, fortsätter Dina men avbryts av personalen som sköter utvisningen.
"Kan ni hjälpa till med mamma? Det är nog bättre att ni tar hand om henne".
Mamma Adela sitter i en bil och det krävs flera personer för att lyfta ut och ner henne i rullstolen. Hon är helt apatisk och rör inte en min under hela förloppet.
Det är en ganska stor apparat för att flyga de tre familjemedlemmarna till Montenegro. Ett chartrat plan med besättning. En läkare, en sjuksköterska samt personal från Kriminalvården och Migrationsverket följer också med på flyget.
Läkaren Bertil Rosenquist berättar att de ska se till familjen inte far illa under resan.
– Vi kliver av planet tillsammans med dem och ser vilka det är som tar emot dem. Oftast är det poliser och sjukvårdspersonal. Vi lämnar över journaler och berättar vad mamman i familjen måste ha för näringstillförsel, säger han.
Dina kramar om sin fästman Haris som bor i Sverige, innan de försvinner iväg till det chartrade planet. Det tar några minuter för Haris att samla sig. Sedan berättar han att han tycker det är pinsamt av Sverige att skicka tillbaka en person, som i Dinas fall, bara har ett par månader kvar till att bli färdigutbildad undersköterska.
– Hon hade inte kostat pengar, däremot hade hon behövts här. Jag skäms över att vara svensk i dag. Man utger sig för att vara guds finaste ängel och sedan utvisar man sjuka människor, men det är såhär det har blivit, säger han.
– Det finns vård i Montenegro, men bara om du har pengar, fortsätter Haris.
Hur bedömer du risken att pappan i familjen blir utsatt för något på grund av att han inte ville vara med i militären?
– Antingen händer ingenting, eller så blir det väldigt allvarligt. I Montenegro fungerar det inte som i Sverige, det är öga för öga, tand för tand. De kommer efter dig. De gör bäst i att hålla låg profil.