Hemlösa i Nyköping:
Helena Persson är chef på Vuxenenheten på Nyköpings socialtjänst. "Det är komplext, men förenklat är det socialtjänstens ansvar att folk har någon form av tak över huvudet, om man är folkbokförd eller vistats långvarigt i kommunen. I korta perspektivet kan det vara hjälp att hitta tillfälligt boende på till exempel vandrarhem, under förutsättning att man själv inte har ekonomin för det. I det långa perspektivet kan man få hjälp med så kallat kommunkontrakt. Vissa grupper, som missbrukare, har svårt att hyra på öppna marknaden, där kan vi ha lösningar med HVB-hem, som kan leda till träningslägenhet." Man kan ha rätt till försörjningsstöd och till ekonomiskt stöd med sjukvård och tandvård. I Nyköping finns också frivilligorganisationer som hjälper hemlösa, som Träffpunkten och Verdandi.
En kartläggning från juni i år visade att 212 personer var hemlösa i Nyköping. Kartläggningen gällde personer över 18 år som är folkbokförda eller anger Nyköping som hemkommun. EU-migranter, asylsökande och personer utan permanent uppehållstillstånd ingår inte. Av de 212 var 21 akut hemlösa, och bodde i jourhem, skyddat boende eller på vandrarhem med hjälp av ekonomiskt bistånd. 58 personer bodde hos kompisar. Källa: Nyköpings kommun
EU-migranter:
Så kallas de människor som kommer till Nyköping från bland annat Rumänien eller Bulgarien för att primärt försörja sig på att tigga. Tiggeri är inte olagligt. EU-medborgare har rätt att stanna upp till tre månader i Sverige. Man har då inte rätt till det svenska välfärdsystemet. Om man är i akut nöd kan man ha rätt till mat och husrum över natten, biljett hem eller akutsjukvård. Olika kommuner har hanterat frågan på olika sätt – vissa har tillhandahållit tillfälliga härbärgen, andra biljett hem, andra har inte gjort något. På många håll är det frivilligorganisationer som står för merparten av hjälpen. Källa: Bostad sökes – slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, Stadsmissionen
Asylsökande:
Efter en människa kommit till Sverige och sökt asyl hos Migrationsverket får personen under tiden som ansökan prövas boende i en lägenhet eller annan anläggning som Migrationsverket hyr, om personen själv inte kan ordna boende hos t.ex släkt och vänner. Personen har rätt till akut sjuk-och tandvård, landstinget beslutar om vården personen har rätt till. Barn har rätt till samma sjuk- och tandvård som svenska barn. Barn har också rätt till skola. Om man inte har jobb har man rätt att söka dagersättning på 71 kronor per dag för ensam vuxen, 61 kronor per dag och person för par, 37–50 kronor för barn. Den som arbetar ska betala skälig ersättning om de bor i Migrationsverkets boende. Kommun och landsting får ersättning från staten för kostnader de har för asylsökande. Källa: Migrationsverkets hemsida