Gräset på den lilla tomten i Pettersberg, Nyköping, är saftigt grönt, spireahäckens vita blad har slagit ut, blommor blommar.

I enplansvillan sitter Sören Wilhelmsson. För den en gång reslige och trygge mannen förändrades livet av en några millimeter insekt.

I dag behöver han assistent dygnet runt, han kan prata och böja högerarmen i armbågens vinkel. Men händer, fötter och ben är förlamade.

Artikelbild

Sommarfaror01.jpg

Och ögonen hänger inte med, fingrar och händer är blå på grund av bristfällig cirkulation, diafragman är utslagen och intellektet är inte detsamma som det var innan.

Han behöver hjälp att äta och gå på toaletten.

Allt på grund av en liten fästing.

– Det var inte så här vi hade tänkt oss pensionärslivet. Vi hade planerat för att bo i vårt hus på Åland, ha en lägenhet i Nyköping, spela golf och resa, säger hustrun Helena Wilhelmsson.

Sören Wilhelmsson var en erkänd och omtyckt läkare och chef på medicinkliniken på Nyköpings lasarett. Tillsammans med sin fru och barn tillbringades somrarna på Åland och sommarhuset.

Sören och Helena Wilhelmsson var 58 år och hade planerat att yrkesmässigt dra sig tillbaka om fem, sex år.

Det var på Åland livet tvärvände för hela familjen.

Han hade några dagar tidigare haft ont i huvudet, men inte tänkt något vidare på det. Vem har inte ont i huvudet i bland?

Den här sommardagen, som Sören Wilhelmsson i dag bara minns fragment av, höll han på att bygga en brygga.

Men just den här sommardagen kände han sig lite sämre, som om han höll på att bli förkyld. När det var dags att sova valde han att lägga sig i ett eget sovrum för att inte störa eller smitta sin fru.

Sören Wilhelmsson brukade vara den som vaknade först. Men den här morgonen var Helena uppe före honom och hon gick för att titta till honom.

Då upptäckte hon honom liggande på golvet. Han var kokhet, fyrtiotvå grader i febertemperatur, uppmätte Helena Wilhelmsson.

Ambulans tillkallades och han fick svårt att andas och fick ligga på sjukhus på Åland i tio dagar, flyttades över till Sverige för ytterligare sjukhusvård, fick ligga i respirator.

Dagar på sjukhus blev till veckor och till månader. Ett halvår blev det på intensivvårdsavdelningen. Hon trodde han skulle dö, men hon sa till honom vid sjukbädden att det fick han inte.

– Till sextioårsdagen kom han hem när körbärsblommorna blommade, säger Helena Wilhelmsson.

Hon pussar honom ömt på pannan. Sören Wilhelmsson tittar på sin fru och tackar för att hon finns.

Helena Wilhelmsson var snabbt ganska säker på att det var TBE, som gjort honom så sjuk. Det bekräftades senare.

TBE ger svår huvudvärk och feber. För de allra flesta läker sjukdomen ut av sig själv. På sin höjd kan man få feber.

I en del fall leder TBE till kramper och bestående men som minnesförluster och allvarlig trötthet.

Ett fåtal drabbas även av bestående förlamning.

Sören Wilhelmsson tillhör det fåtalet.

Alla fästingar bär inte på det fruktade TBE-viruset. Och trots att Sörmlandskusten tillhör ett av riskområdena så var det i fjol bara 20 inrapporterade fall av fästingburen TBE.

Enligt landstingets smittskyddsläkare Christina Kallings-Larsson så bär fem till tio procent av fästingarna i riskområdena på TBE.

Och en av tio som smittas av TBE får förlamningssymptom. En del övergående, ett fåtal bestående.

Sören Wilhelmssons skador är bestående.

De första två, tre åren gjorde han vissa framsteg och Helena Wilhelmsson närde en förhoppning om att han kanske skulle kunna gå igen.

Men snart förstod hon och han att det var bestående. Han skulle aldrig kunna gå och röra sig i någon större utsträckning.

– Det går inte att förutse hur smittan slår mot olika personer, säger Christina Kallings-Larsson.

Sören Wilhelmsson hade som läkare uppmanat familjen och bekanta att vaccinera sig, men gjorde det inte för egen räkning.

Han själv fick ju aldrig några fästingar på sig.

I dag finns det skeptiker till det mesta, så även till fästingburen TBE-vaccinering. Kritiker menar att TBE-vaccinering kan ge neurologiska sjukdomar som Parkinson eller Alzheimers.

Men något sådant har aldrig rapporterats, enligt Rolf Gustafson, medicinsk direktör på företaget Baxter som är en av två aktörer på den svenska marknaden för TBE-vacinering.

Den bilden delar landstingets smittskyddsläkare Christina Kallings-Larsson.

Visst innehåller vaccinet aluminium, som de flesta vaccin, för att vaccinet ska vara så effektivt som möjligt.

– Det här är ett vaccin som funnits i trettio år och hundra miljoner doser har getts, säger Rolf Gustafson.

Fästingvaccinet innehåller dött TBE-virus, som odlats fram och är en ganska komplicerad procedur innan det injiceras i våra kroppar, uppger Rolf Gustafson.

För Sören Wilhelmsson råder dock ingen tvekan.

– Finge jag göra om det skulle jag vaccinera mig så klart. Kan man skydda sig ska man göra det, säger han.

Sören Wilhelmssons fyller dagarna med vänner, sjukgymnastik fyra veckor i sträck och vila i fyra veckor, tv-tittande och att lyssna på talböcker.

Resurserna räcker inte till för kontinuerlig sjukgymnastik, men han och hans fru är nöjda med assistenterna, som hjälper dem alla vardagar.

– Jag har en väldig tur att jag har en fru, barn och vänner som håller humöret uppe, säger Sören Wilhelmsson.

Helena Wilhelmsson får tårar i ögonen och rösten stockar sig något.

– Landat har vi men inte accepterat. Men vi har ett bra liv efteromständigheterna, säger hon.