– Det har varit väldigt mycket snack om det på nyheterna, säger en av eleverna på Framtidsgymnasiet i Nyköping.

Och medan brott och straff samt migrationen dominerar mycket av nyhetsrapporteringen om valet på riksnivå, är det en helt annan fråga som dominerar på Nyköpings gator. SN har pratat med hundra personer som får rösta i höst och den enskilt viktigaste frågan bland dem är vården. Därefter kommer skola och sedan äldreomsorg. Personalbristen är stor i äldreomsorgen och det är ont om platser på äldreboenden. Flera nämner också pensionerna som en viktig fråga. Och äldreomsorgen är också en fråga som eleverna på Framtidsgymnasiet tror kan avgöra höstens val.

– Det är dåligt där just nu, det kan vara flera års väntetid. Det behövs högre löner och det finns för lite personal, säger en av eleverna.

Eleverna som SN träffar går i tvåan, de flesta är födda år 2000 och har redan fyllt 18 eller fyller under sommaren.

De använder konstiga ord, de borde kunna vara tydligare

De utgör några av de 2 476 Nyköpingsbor som får rösta för första gången i höst. Förstagångsväljarna är färre i år än förra valet, men pensionärerna har blivit fler. Mer än tusen fler pensionärer får rösta i Nyköping i år, medan förstagångsväljarna har blivit 300 färre jämfört med valet 2014.

Trenden går igen i hela landet, färre första gångsväljare och fler pensionärer får rösta i år.

[fakta nr="1"]

Över hälften av de tillfrågade i Nyköping har ännu inte bestämt sig vad de ska rösta på. Men frågorna som avgör vilka lappar de stoppar ner i valkuvertet den 9 september varierar mellan män och kvinnor. Sjukvård och skola dominerade kraftigt bland kvinnorna, medan ingen fråga tydligt dominerar bland männen på samma sätt. För män är ekonomi, sjukvård, invandring och integration ungefär lika stora. Ingen man nämnde jämställdhet som viktigaste fråga. Ingen kvinna valde invandring som viktigaste fråga, däremot uppgav några att integration var viktigt.

Bland eleverna på Framtidsgymnasiet tycker flera att politik är trist. De tycker att politikerna uttrycker sig luddigt och att det är svårt att förstå vad de säger.

– De använder konstiga ord, de borde kunna vara tydligare, säger en av dem.

Men alla eleverna som SN träffar planerar att gå och rösta. Och om man ska få fler förstagångsväljare att gå till valurnan föreslår eleverna att de bör snacka mer politik i klassrummet och att skolan har en kurs om vad de olika partierna vill.