Mannen döms till fängelse i två år och nio månader av Helsingborgs tingsrätt och ska betala skadestånd på totalt 379 000 kronor till de utsatta barnen.
Brotten har till största delen skett på internet. Mannen har kontaktat sina offer via chattappar som Kik och hemsidor som Kamrat.
Mannen har i flera fall fått barnen att skicka bilder och filmer på sig själva, och har själv skickat bilder, på exempelvis sitt könsorgan.
Ett övergrepp har skett när mannen träffat ett av barnen.
Totalt gällde åtalet 58 barn, men i fyra fall har åtalets ogillats eftersom åklagaren inte kunnat visa att mannen känt till att barnet var under 15 år.
Ofredande via nätet utgör ett mindre allvarligt sexbrott enligt lagen, men det stora antalet fall har medfört att mannen döms till fängelse.
Caroline Engvall är journalist och författare och har skrivit boken Virtuell våldtäkt som handlar om sexbrott på nätet mot barn.
Hon tycker vuxenvärlden ibland bagatelliserar brotten och berättar att de som drabbas ofta bär med sig minnen, rädsla och skam under lång tid.
– Han fick två år och nio månader, och tiden han suttit häktad kommer räknas av. Man tenderar att tycka att ett övergrepp via en webbkamera inte är lika illa som i verkliga livet, men för de utsatta barnen är det ofta dubbelt värre, säger Caroline Engvall och fortsätter:
– Dels skammen i att de lät sig luras, men också pressen i att bilderna finns kvar för evigt. Övergreppet tar liksom inte slut, många upplever att bilderna kan dyka upp när som helst.
Som förälder är det enligt Engvall viktigt att fråga barnet om vad som sker på nätet och vilka barnet pratar med.
– Man ska inte vara kallt kontrollerande, men fråga om hur appen funkar, vem barnet pratar med, be barnet visa bilder som den lagt ut.
Engvall tipsar om att i och med den här domen ta tillfället i akt och prata om vilka barnen har kontakt med på nätet.
– Fråga om barnet någon gång blivit kontaktat, men utan att vara arg eller anklagande. Det är aldrig barnets fel att det blir utsatt, det kan hända vem som helst, även de barn som varnats flera gånger.
Från samhället efterlyser Caroline Engvall en översyn av lagstiftning som hon anser är daterad och att polisen ges mer resurser att jobba med sådana här ärenden.
– Att arbeta med sådana här brott tar tid och engagemang. Ofta är det som i det här fallet, att någon anmäler och sedan får polisen nysta och lägga pussel samtidigt som offren känner skam och inte vill berätta. Det i samband med låga straff gör att många poliser väljer en annan inriktning på sitt arbete, få väljer att jobba med sexbrott på nätet.