Regnkapporna fladdrade i novemberrusket när en grupp människor samlades på Stora torget i Nyköping en fredag för ett par veckor sedan. Ett plakat med ordet "klimatet" i ett rött hjärta, skvallrade om demonstranternas budskap.

En aktion i Nyköping kanske inte räddar klimatet. Men Nyköpingsborna står inte ensamma. Runt om i världen genomförs allt fler klimataktioner – i vad som tycks vara början på ett folkligt uppror.

För Janine OKeeffe, som har deltagit i flera aktioner i Stockholm, började det på ett helt annat torg. I Melbourne, Australien, finns ett monument med siffrorna 888. Staden är känd som Australiens strejkhuvudstad och här föddes idén om åtta timmars arbetsdag, åtta timmars fritid och åtta timmars sömn.

Artikelbild

Våldsamma protester i Frankrike, där höjda bensinpriser blev en katalysator.

Hon har tänkt på sin barndomsstad varje gång en ny FN-rapport med allt mörkare framtidsutsikter har presenterats – samtidigt som koldioxidutsläppen har fortsatt att öka.

– Jag har känt att vi borde protestera lika ihärdigt som de gjorde i Melbourne. Jag har bara inte vetat hur utan famlat i mörker, berättar Janine OKeeffe, som också är aktiv i Miljöpartiet.

När media först uppmärksammade en 15-årig flicka som bestämt sig för att strejka från skolan för att i stället demonstrera för klimatet utanför riksdagshuset, tändes en gnista. Greta Thunbergs numera världsberömda skolstrejk var precis den typ av civil olydnad som Janine OKeeffe hade letat efter.

Sedan en tid tillbaka står hon själv utanför riksdagshuset varje fredag, tillsammans med Greta Thunberg och en växande skara människor i uppropet Fridays for future.

Artikelbild

Janine OKeeffe (till höger i bild).

– Det ger mig en slags tröst och energi att träffa andra människor som förstår allvaret, som inte är blinda för att vi närmar oss en katastrof.

Energin har tagit henne till rörelsen Extinction rebellion, som startades så sent som i oktober i England. Enligt rörelsen är det inte bara rätt att använda civil olydnad för att rädda klimatet - utan en skyldighet.

Artikelbild

| I november genomförde Extinction rebellion en av sina aktioner i England. En gata spärrade av i centrala London. I dag genomför rörelsen liknande aktioner i 35 andra länder också, bland annat i Sverige.

[fakta nr="1"]

Tillsammans med andra aktivister har hon vid flera tillfällen stoppat biltrafiken på gator i Stockholm. På andra platser i världen genomför rörelsen liknande aktioner.

Artikelbild

| Greta Thunbergs skolstrejk har inspirerat till liknande aktioner världen över. På måndagen utsåg tidningen Times henne till en av världens 25 mest inflytelserika tonåringar.

– Vi står på randen till utrotning och makten inser inte allvaret. Då är det rätt göra uppror med ickevåld och civil olydnad, säger hon.

För att nås FN:s klimatmål är det nödvändigt med en gigantisk omställning av vår ekonomi: "Det kommer att kräva aldrig tidigare skådade ansträngningar i hela samhället", sa Hoesung Lee, klimatpanelens ordförande, när den senaste rapporten presenterades.

Artikelbild

| I Frankrike har över hundra tusen människor deltagit i protester mot regeringen. Ett beslut om höjda bensinpriser för att minska klimatförstöringen, var en utlösande faktor till de våldsamma upplopp som hittils har krävt tre människoliv.

Även om tekniska framsteg kan underlätta resan mot en fossilfri och hållbar värld, så kommer miljontals människor att känna sig som förlorare bara på grund av det faktum att kolgruvor och oljefält kommer att försvinna.

Den frustration som följer kan bli kraftfull. Det blev tydligt när den franska regeringen av klimathänsyn beslutade om höjda bensin- och dieselpriser.

Människor på landsbygden kände sig redan svikna av centralmakten, höjda bensinpriser blev en katalysator som ledde till våldsamma och landsomfattande protester. Enligt fransk polis deltog högerextremister i oroligheterna och bidrog till att våldet eskalerade.

Hittills har tre människor dött och hundratals har skadats. Protesterna fortsätter även om regeringen redan har backat: beslutet om höjda bensin- och dieselpriser har dragits tillbaka.

– Vi kan nog räkna med fler protester av den här typen, säger Gnestabon Anders Wijkman, som under många år har engagerat sig i klimatfrågan som politiker och ordförande i Romklubben.

– Omställningen kommer att skapa många nya jobb. Men de som får gå från sina arbetsplatser kommer att känna ovisshet och oro.

Förutom att förlorarnas missnöje kan leda till fler gatuprotester, ser vi redan i dag hur oron och ovissheten fångas upp av högerpopulistiska och högerextrema partier. Det går att vinna val på att förneka att människan påverkar klimatet eller hävda att det är andra länder som är ansvariga för situationen.

– Allt detta riskerar att försena helt nödvändiga klimatåtgärder, och tiden håller på att rinna ut. Därför måste detta hanteras.

Hur ska det hanteras?

– Omställningen måste vara rättvis. Politiker måste se till att de som drabbas ges alternativ. När bensinpriserna höjs, kan man till exempel se till att det finns fungerande kollektivtrafik på landsbygden och vara öppen för att kompensera drivmedelsskatten på något sätt, typ skatteavdrag.

Nyköpingsbon Vilhelmina Alwert ville visa politikerna att det finns en opinion för att genomföra de åtgärder som krävs för att rädda klimatet. Därför trotsade hon regnet och deltog i manifestationen i Nyköping.

Det känns som att opinionen för förändring blir starkare, menar hon. Förutom att det hålls aktioner, märker hon att arbetskamrater och kompisar reflekterar mer kring hur de kan minska sitt klimatavtryck.

– Det är hoppfullt i sig att opinionen blir starkare men jag är inte säker på att det kommer att räcka. Vi står inför en väldigt stor utmaning, säger hon.

Anders Wijkman delar Vilhelmina Alwerts bedömning att utmaningen är väldigt stor, kanske är den till och med nästan oöverstigligt stor.

– Men att vara pessimist är en återvändsgränd. Vi måste fortsätta kämpa för ett hållbart samhälle. Vi har inget alternativ.