– Det känns jätteroligt och spännande. Vi har alla hållit på ganska länge men det är lika roligt varje gång man hittar något nytt, säger Ingeborg Svensson på Sörmlands Arkeologi AB.

Hon är projektledare för den arkeologiska inventeringen av området där Ostlänken ska gå förbi Skavsta och Nyköping. Att fynden gjordes så här tidigt i projektet var en slump. I det första stadiet gräver arkeologerna nämligen mer i arkiv än i marken, och gör bara en rent visuell kartläggning ute i fält. Men när de gick över ett område där skogen precis avverkas klev de rakt in i historien.

– Eftersom man hade gått fram med skogsmaskiner kunde vi hitta fynden i fårorna. Det finns spår efter brända ben och redskapstillverkning av kvarts och flinta. Flinta finns inte naturligt i Sörmland utan tyder på kontakter med omvärlden.

Totalt handlar det om sju tidigare okända boplatser. Alla i ett område väster om Svärtaån utanför Nyköping. Fynden tillsammans med data om höjd över havet ger en hänvisning om hur gamla boplatserna är.

– Mellan tummen och pekfingret kan vi säga att det finns lämningar både från jägarstenåldern och fram till bronsåldern i det här området. Man har varit där under en väldigt lång tidsperiod, säger Ingeborg Svensson.

Sörmlands länsantikvarie Åke Johansson är inte förvånad över de nya fynden. Länet tillhör de mest fornlämningsrika delarna av Sverige.

– Det är ganska väntat att vi skulle hitta nya saker. Även om vi känner till ett område brukar det dyka upp rätt mycket mer när man gör noggrannare utredningar, säger han.

När arbetet går över i nästa steg och grävmaskinerna plockas fram räknar han med "nya" fynd också från järnåldern. De högt belägna skogsområdena kring Nyköping tros dölja en hel del lämningar och Trosaåns dalgång vid Vagnhärad är en känd fyndplats.

Exakt vilka ställen som ska undersökas vidare bestäms när planen för Ostlänkens spårdragning är klar. Stenåldersboplatserna vid Svärta kommer alltså bara grävas ut om de direkt krockar med järnvägen, och i så fall kommer platserna med största sannolikhet raderas.

Som arkeolog har man delade känslor inför dilemmat, förklarar Ingeborg Svensson. Men hon tycker ändå att det positiva överväger.

– Ostlänken och alla stora linjeprojekt är gyllene tillfällen. Vi kommer kunna fylla en mängd kunskapsluckor om Sörmland med ny och förnyad kunskap om hur människorna här levde och verkade under förhistorisk tid.