Av de som började gymnasiet i Nyköping höstterminen 2011 var det 78,6 procent som fullföljde utbildningen inom tre år. 140 elever tog aldrig studenten på utsatt tid. Samtidigt är det en del som aldrig ens på börjar sin gymnasieutbildning. Det handlar om mellan 25–30 personer från Oxelösunds och Nyköpings kommuner.
Nu har Nyköpings och Oxelösunds kommuner gått med i ett projekt som ska minska avhoppen genom att stötta de elever som funderar på att sluta gymnasiet. Två coacher har avsatts för det treåriga projektet.
– Ett av de arbetssätt vi ska prova på är att använda oss av ungdomscoacher för att stötta elever och föräldrar. Att använda en stödjande person utanför skolan, men som kan skolans värld, har visat sig vara ett framgångskoncept i andra kommuner som vi följt, säger projektledaren Anna Hedeklint.
Ungdomscoacherna började sitta arbete den här veckan och har i ett första skede tio elever som de börjar jobba med.
– Det har visat sig att elever inte vet vilken hjälp som kan erbjudas dem. Genom projektarbetsgruppen har vi redan identifierat att tid för skolpersonal att nätverka och samverka över gränserna är ett bra arbetssätt, fortsätter Hedeklint.
Statistik har tagits fram för östra Mellansverige, det vill säga Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Här har 23 procent av eleverna på de yrkesförberedande programmen inteslutfört sin gymnasieutbildning fyra år efter att de påbörjat den. När det gäller de studieförberedande programmen är motsvarande siffra 15 procent. Det är större risk för pojkar att inte slutföra sin gymnasieutbildning i samma område – mellan tre och fem procentenheter högre än för motsvarande andel flickor.
Resultatet för Nyköping och Oxelösund ligger ungefär i linje med riksgenomsnittet för svenska kommuner.
– Det enda som skiljer Sörmland något från andra län är att det generellt sett går bättre för nyanlända i Sörmland på gymnasiet, säger Hedeklint.