En branschrapport från Svensk Djursjukvård visar att rekryteringsbehovet av veterinärer framöver är stort. Totalt finns ett behov av 400 tjänster inom djurvård närmsta året, varav 350 stycken av dessa tjänster menas vara veterinärtjänster. Veterinärer som i dagsläget inte finns på den svenska arbetsmarknaden.
En anledning till den ökande bristen av veterinärer är att branschen ökat explosionsartat de senaste åren. Enligt rapporten så fanns runt millennieskiftet drygt 1000 anställda inom djursjukvårdsbranschen. Nu närmar sig siffran 5000 anställda.
– Jag upplever att husdjuren fått högre status, varför exakt det är så kan jag inte svara på, säger Johanna Persson, klinikchef på Vettris i Nyköping.
– Nuförtiden kommer människor som vill kastrera kaniner och opererar bort knölar på marsvin. Så var det inte förr, då kanske man valde att låta marsvinet somna in istället.
På Vettris klinik i Nyköping tog det nästan fyra månader att rekrytera en ny veterinär efter att den gamla slutat.
– Det är en tydlig brist av veterinärer. Det märker vi av. Vi annonserade överallt, arbetsförmedlingen, sociala medier, i en tidning för elever på SLU. Det man gör nu, och blir tvungen att göra är ju att tjata över veterinärer från andra kliniker, berättar Johanna.
Kliniken har lyckats lösa sin vakans genom att ta in veterinärer på konsultbasis under perioden utan fast veterinär.
– För att få in specialistkompetens är det jättebra att jobba med konsulter. Vi har till exempel en tandspecialist som kommer till oss kontinuerligt. Men när det går åt hållet att vanliga veterinärer fungerar som hyrläkare håller det inte ekonomiskt i längden.
Från och med 1 november finns det dock en veterinär stationerad på kliniken och kundkretsen har inte hunnit minska trots det har varit svårt att få en tid på kliniken vid Påljungshage de senaste månaderna.
– Vi har inte haft full styrka på fyra månader men ändå har vi inte tappat en enda kund. Folk ringer och ringer. Efterfrågan är verkligen enorm på veterinärer, säger Johanna.
Årligen examineras runt 80-90 veterinärer vid SLU i Uppsala, men det täcker inte behovet. På SLU menar man att man inte kan behålla kvalitén på utbildningen om man skulle utöka antalet studieplatser.
Johanna Persson tror att det finns andra sätt att frigöra mer veterinärer, bland annat genom att utöka befogenheterna för legitimerade djursjukskötare.
– I dagsläget får inte legitimerade djursjukskötare vaccinera, lägga om enklare sår eller sätta dropp om inte veterinär finns på plats i huset. Om vi skulle utöka befogenheterna för djursjukvårdare skulle man kunna jobba mer som en vårdcentral för djur och veterinärerna skulle kunna lägga sin tid och kompetens där den behövs som mest.
En av de kategorier där det är en väldigt stor brist på veterinärer är bland distriktsveterinärer på mindre orter. Distriktsveterinärer jobbar främst med djur inom lantbruk och i Sörmland finns tre stationer med distriktsveterinärer. Christoffer Källman, regionchef för Distriktsveterinärerna i region nord berättade i våras i ett pressmeddelande att bristen på veterinärer är stor i hela Sverige något som lett till flera omorganiseringar ibland annat norra Sverige.
Jordbruksverket arbetar för att göra yrket mer attraktivt. En av åtgärderna är att en beredskapstelefon har startats dit distriktsveterinärer som jobbar ensamma kan ringa.
