Efter sig lämnar den sotsvart, bar mark. De allra flesta träd står kvar, men särskilt granar, rasar några dagar eller veckor efter branden. Tallarna står kvar, de allra flesta i alla fall, tack vare sin tjocka bark.
Två skogsbränder har härjat i Sörmland i sommar, båda planerade och arrangerade av länsstyrelsen som har en långsiktig plan att bränna fler platser i de sörmländska skogarna de närmaste åren.
Räddningstjänsten varnar för eldning eftersom det är så torrt i markerna risken för att elden ska sprida sig är stor. Men det är bara just då som en planerad bränning kan genomföras.
– Det är själva förutsättningen för att vi ska kunna bränna, säger Per Folkesson vid länsstyrelsen.
Den största risken utgör gnistorna som kan flyga flera kilometer i luften om det blåser. Därför finns alltid särskilda gnistvakter utsedda som har till uppgift att kontrollera att det inte börjar pyra i området utanför det som ska brinna. I sjön Stora Frillingen sitter två gnistvakter i roddbåt och kontrollerar att inga gnistor flyger över till andra sidan sjön.
Tändningsledare Johan Falck går omkring i den tjocka röken och tänder på mer mark.
I tändkannan finns rapsdiesel och en lite skvätt bensin och det behövs en hel del för att få i gång elden den här gången.
– Nu börjar det ta sig lite bättre, luftfuktigheten har nog tagit sig lite, säger han till kollegan över jaktradioapparaten.
Syftet med naturvårdsbränningar är att värna rödlistade arter som är hotade just för att det är så ovanligt med skogsbränder. Det handlar om såväl fåglar som insekter, träd och blommor.
Blommor som svedjenävan, eller den ännu ovanligare brandnävan, behöver de höga temperaturerna som kommer med branden för att gro. Kort efter branden brukar också den sotsvarta praktbaggen komma flygande. Den har hyperkänsliga sinnesorgan på magen som känner värmestrålningen på lång väg och flyger till det brandhärjade området för att para sig.
Fågeln nattskärran, som surrar hela nätterna, bygger sitt bo direkt på marken, kommer gärna till den öppna brända marken som blir kvar efter branden för att häcka. Andra arter som trivs och delvis är beroende av den brända marken är skålsvamp, lunglevermossa och olika stekelarter.
I skogen som brinner i Nynäsreservatet finns många björkar och förhoppningen finns att det ska locka en typ av svamp, brandskiktdynan, som bara kan växa på just brandskadade björkar.
Ungefär 15 personer arbetar under branden dels med att tända på men framför allt för att se till att den inte sprider sig. När luften blir för fuktig framåt kvällen avslutas arbetet och elden släcks. Men det kan fortfarande ligga och pyra långt under marken och i flera dagar efter håller Per Folkesson och kollegorna koll på området så att ingen eld ska flamma upp på nytt.