Storkonflikt om naturreservat

Bristande naturtänk, fula kalhyggen och en öppning för mer jakt. Massiv kritik har riktats mot landstingets skötsel av naturreservatet Nynäs och många som vistas i området befarar att tillgängligheten kommer att försämras för allmänheten.

NYNÄS2015-05-08 06:21

Med träd och buskar som skimrar i grönt och glittrande solsken i vattnet visar naturreservatet upp sina bästa sidor. Men de som vistas mycket på Nynäs ser också en annan, mörkare, sida.

– Vi älskar ju Nynäs naturreservat och vill att det ska vara kvar eller till och med förbättras. Men vi har sett en snabb förändring de senaste åren, säger Eva Johansson som bor i Tystberga.

Exempelvis kantas vägen mot museigården Långmaren av flera skogshyggen. Djupa sår i marken visar var skogsmaskinerna har gått fram.

– Man skäms för det här när turister kommer hit och ska besöka gården, säger Yvonne Wohlin, som bor inne i reservatet.

Flera hyggen ansvarar länsstyrelsen för och de är en del av ett stort projekt som finansieras av EU. Genom att kalhugga skapas naturbetesmarker, som är viktiga för biologisk mångfald.

– Det var en varm och blöt vinter som gjorde att maskinerna sjönk ner och bildade spår. Det ser illa och tråkigt ut, men de reparerar vi sen, säger Erik Hjortsberg vid länsstyrelsen.

Flera jakttorn har satts upp i området där folk går för att plocka svamp, gå och bada eller bara promenera. På vissa ställen finns ett jakttorn på ena sidan vägen och en utfordringsplats för viltet på den andra.

– Öknaskolan skriver om troféjakt på sin hemsida och de har smällt upp jakttorn över allt. Det är en signal till alla att hålla sig borta, man känner sig inte välkommen, säger Eva Johansson.

Kritiken handlar också om hur naturreservatet sköts. På en del jordbruk saknas kantzoner som är viktiga för att fånga upp näringen innan den rinner ut i vattendrag och därefter Östersjön. Granskogen har planterats ända ut till dikeskanten, utan skyddszon där också.

– Här är spikraka diken som leder vattnet rakt ut i Trobofjärden, säger Hans Ring som bor granne med reservatet.

– Vattnet här ser ut som ärtsoppa.

All odling är krav-certifierad och Sörmlands naturbruk konstaterar att alla regler följs. Om kantzoner saknas beror det på att de har plöjts ner och såtts på nytt.

Men Hans Ring som har jobbat som miljösamordnare uppger att salamandrar och grodor skulle kunna gynnas i området om det sköttes annorlunda.

– Här finns massor att göra för den biologiska mångfalden, men jag kan inte se några naturvårdsåtgärder. Jag tycker det är dåligt. Ett naturreservat ska skötas som ett reservat och inte som en konventionell odling.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om