IFK Lidingös tjejer saknade två EM-löpare, men Anna Bachman kunde spurta ner OK Linnés Inga Kazlauskaite på sista sträckan.
– I da visade vi att bredden på toppen är bra i laget. Vi var sexa förra året på Tiomila och hoppas på en pallplacering i år, säger Bachman.
I herrklassen hade Göteborg-Majorna och Denseln tagit greppet efter nattsträckorna där före detta OK Hällen-löparen Robbin Kantarp var med i en tättrio för sitt nya lag Ärla, som också slutade totaltrea. Nyköpings OK:s Patrik Wegeli var snabb på andrasträckan och veteranen Per Ek fanns glädjande nog med i en klunga minuten bakom tättrion efter sträcka tre. Starkt det.
– Riktigt bra gjort. Det var kul att vi fick ihop det under alla sträckorna – speciellt på natten då, säger NOK:s slutman Jens Wängdahl.
Efter en monstersträcka av skade- och sjukdomsdrabbade Wängdahl på sista blev NOK fin 14:e.
Och när det gäller slutsegern försvarade till sist Järna utan skadade Tiomilaloket Olle Boström fjolårssegern. Kaspar Hägler hoppade in och tog sista. Han gjorde det bra; höll undan för framstormande Pavlo Usckvarok som nu finns i Denseln.
– Visst var det en del prestige i den kampen. Och till Tiomila kommer ju Olle tillbaka. Han springer alltid då och han springer alltid bra, säger Hägler med ett stort leende.
På natten fanns det svåra passager i skogarna runt Nynäs IP utanför Tystberga, men även de bägge slutvinnarna berättade om att OK Hällens banläggare hade fått till en rejält utslagsgivande stafett rent tekniskt.
– Jag visste ju inte riktigt hur långt efter Usckvarok var. I början gjorde jag en hel del riktigt bra orientering och kände mig säker. Men så vid runt varvningen tyckte jag att det var svår terräng och jag började göra misstag. På den sista slingan litade jag inte riktigt på mig själv och då blev jag faktiskt rätt nervös. Men lagmässigt kändes det bra. Järla har bättre bredd än någonsin och kan därför bli farliga på Tiomila.
Det mest imponerande på den sträckan var emellertid att förstaårssenioren Wängdahl, som förra året tillhörde världens bästa juniorer, hade samma tid som världslöparen på sista. Bara den ukrainske VM-bronskollegan Olexandr Kratov var snabbare. Det ska egentligen inte vara möjligt med problem med en knäskada under vintern och sedan fem veckors förkylning på det.
– Då fick jag i och för sig koll på knäet, men sedan när jag började springa för mycket så kom det tillbaka lite. I dag kändes det skapligt i knäet men jag valde ju bort de långa sträckorna, säger Wängdahl – som var påtagligt belåten med loppet men lika oroad över förberedelserna.
Men Wängdahl kommer att ställa upp på den tuffa långdistansen i Silva League. Det ska visst bli över fyra kilometers jogging till start och sen en tuff långdistians i småkuperade trakter i Lotorp utanför Finspång.
– Ja, för mig blir det en maraton dag. Jag ska i alla fall försöka, så så får vi se om knäet håller. Det blir tufft med långdistans överhuvudtaget för mig. Jag trivs ju bäst normalt sett med sträckor max som den i dag, nu är det extra mycket så, ler Wängdahl.