Tingsrätten bedömer flickans uppgifter som trovärdiga och tillförlitliga. De har stöd av omfattande bevisning inklusive rättsintyg, fotografier och vittnesmål från flera personer. (Genrebild.)
Förskolepersonalen hade ofta uppmärksammat skador på den lilla flickan, men hon sa alltid att hon ramlat. Senare har hon berättat att hon sagt det för att mamman inte skulle hamna i fängelse.
Flickan hade mängder av blåmärken, ärr, sårskador, svullnader och hudavskrapningar som vittnar om att hon sannolikt utsatts för långvarig och omfattande misshandel.
I förundersökningen framgår det att den lilla flickan upprepade gånger låsts in i en klädkammare där lampan var urskruvad och nyckelhålet igentejpat. Där har hon fått sitta i timtal i totalt mörker, utan vare sig vatten, mat eller tillgång till toalett.
Flickan har berättat hur hon försökt fördriva tiden genom att leka i mörkret eller bara sitta och tänka.
Den sista gången hon tillbringade i klädkammaren var dagen hon omhändertogs. Då hade styvpappan kastat och låst in henne där dagen före. Trots att mamman kom hem på kvällen släppte hon inte ut henne förrän morgonen därpå. Då bet hon flickan på axlarna.
Flickan har berättat hur hon ofta fått gå och lägga sig hungrig och att hon inte fått något att äta förrän hon kommit till förskolan dagen efter.
Flickan hade en egen säng men den ska hon inte ha fått sova i så ofta utan hon var hänvisad till golvet, klädkammaren eller hallen. Sängen skulle leksakerna ligga på. Genrebild.
Hennes mamma har enligt flickan vid ett flertal tillfällen tagit stryptag på henne och lyft henne så att fötterna inte har nuddat golvet. Hon beskrev smärtan som "huvudvärk i hela kroppen" och att hon trodde att hon skulle dö.
När polisen gick igenom mammans mobiltelefon hittade de en bild tagen en natt vid halv två-tiden, där flickan satt till synes fasttejpad på golvet med armar och ben hoptejpade. Rätten kunde inte bevisa att det var mamman som tejpat flickan, men bedömer däremot att det är bevisat att det är hon som har tagit bilden, som är ett ofredande mot flickan i en mycket utsatt situation.
Flickan har fått omfattande behandling för sin PTSD som bland annat gett henne stora sömnproblem och mardrömmar om grov fysisk och psykisk misshandel. (Genrebild.)
Hos styvpappan hade hon inte något skydd att hämta.
Han har bland annat sparkat henne i magen så att hon ramlade in i en möbel och fick ett jack i bakhuvudet, en skada som mamman bara satte sårtejp på, utan att söka vård. Vid ett annat tillfälle har flickan berättat om hur han lyft henne i håret och släppt henne, så att hon slog huvudet i ett element och började blöda.
Vid ett tillfälle ska styvpappan ha lyft upp flickan i håret och släppt. Hon slog huvudet i ett element och har beskrivit exakt var det fanns kvar blod på elementet. Ingen tog henne till sjukhus.
Flickan omhändertogs omedelbart med stöd av LVU när skolpersonal upptäckte hennes skador 2023.
Vid flera tillfällen ska han som bestraffning, enligt flickan i timtal, ha badat eller duschat henne i kallt vatten. När flickan skulle bo hos en närstående hade hon frågat om hon fick duscha i varmt vatten.
En gång ska han ha tvångsmatat henne när hon låg på golvet, för att hon inte ville äta en korv som var så stark att det gjorde ont i munnen. En annan gång ska han ha burit henne i håret ut på balkongen och låst ut henne i kylan, endast iklädd trosor.
En anledning till att rätten inte tror på mamman är att hon har skickat sms till en närstående där hon bland annat skrivit att dottern har massor av blåmärken och den närstående "kommer att hata henne". (Bild tagen i annat sammanhang.)
Båda föräldrarna förnekar gärningarna, utom en som mamman inte har något minne av alls. Tingsrätten anser att deras versioner av det skedda är efterhandskonstruktioner som det inte finns anledning att ta hänsyn till.
Mamman döms till tre år och två månaders fängelse, medan styvpappan får tre år och åtta månaders fängelse. De ska betala närmare en halv miljon i skadestånd till flickan.
Sedan flickan omhändertogs har hon fått diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Psykologen som har behandlat henne har många års erfarenhet av att behandla barn med svåra trauman. Hon säger i förhör att det den här flickan har utsatts för är bland det grövsta hon har varit med om.