Trots att det är början av april är det lite av tomtens verkstad över Kerstin Lindhs vind. Här packas de babypaket som i tretton år gått från Oxelösund till byn Eleija, 7 mil utanför Riga. – Vi är så tacksamma för alla som ger, privatpersoner och affärer. Utan all den hjälpen skulle det inte bli några babypaket. Och titta här så fina saker vi får! Ögonen lyser på Gunilla Helgesson och Kerstin Lindh när de ömt och försiktigt plockar upp en liten röd jacka med grått teddyfoder och en matchande öronlappsmössa ur kartongen märkt " Doctor Biruta Karlovska Baby Kit nr. 1000".
Sedan det tusende paketet packats, har de flitiga kvinnorna packat ytterligare 63 stycken. I helgen blev det 19 timmars arbete på tre dagar.
– Gunilla drar fram kartonger och jag står och packar. Det går som tåget, det är som en line på två, skrattar Kerstin.
Aldrig trodde de att gensvaret på den lapp som Kerstin satte upp på bvc för tretton år sedan skulle bli så stort. Eller att de skulle hålla på så länge.
– Vi känner varandra så väl så vi behöver inte ens prata med varandra när vi packar, säger Gunilla.
Allt började med att Gunilla besökte landsbygden i Lettland 1995 och såg hur fattigt det var.
– En del kunde knappt lämna sjukhuset med sin nyfödda för de hade inga kläder att sätta på barnet, minns hon.
När de först började var paketen basala med lakan och lite kläder, men nu är kartongerna vällfyllda med kläder, filt, hygienartiklar och kramdjur. Varje babypaket innehåller detsamma, men är riktade mot pojke eller flicka. Efter den där första lappen har ordet spridits mellan släkt och vänner och kläderna strömmar in. Mycket är handstickat och hemsytt.
– Det är nog för att de vet att allt kommer fram. Vi har dokumentation på det som skickas och stämmer av med läkaren när bilen kommer fram att allt finns med, säger Gunilla som själv stickat 547 tröjor genom åren och rest till Lettland ett antal gånger.
Emellanåt är det svårt att röra sig mellan klädsäckarna och kartongerna på vinden. Fyra gånger om året kommer en lastbil från KFUM i Norrköping och hämtar upp paketen, som sedan körs ner till skolan Lielplatone, en internatskola för barn och ungdomar med särskilda behov. Skolan kör sedan babypaketen till vårdcentralen där läkaren Biruta Karlovska distribuerar dem till blivande mödrar.
Vad är det då som driver Kerstin och Gunilla?
– Glädjen att veta att någon går och väntar på sitt paket. Det är också roligt att göra paketen fina, vi stämmer av så att färger och mönster passar ihop. Och kläderna behövs verkligen.