Ägget en symbol för livet
Människan har ätit olika sorter av ägg genom alla tider. Som människoföda har ägget lika gamla anor som människan själv. Ägget har också i alla tider varit en symbol för många olika saker.
Först under Romarrikets tid började man ha höns mest för ägg- och köttproduktion. Vår tids tamhöns har sitt ursprung i de vilda djungelhönsen som för cirka 5000 år sedan började spridas genom folkvandringar. De lär ha kommit till Europa under Perserkrigen några hundra år före år noll.
Ägget har i alla tider också varit en symbol för olika saker exempelvis fruktbarhet och livet.
I etruskiska (Italien) gravar från 500- och 400-talen före kristus avbildades de döda på sarkofaglocket med ett ägg i handen. Där symboliserade ägget pånyttfödelse.
Ägget finns även med i olika skapelseberättelser. Världen har till exempel uppstått ur ett brustet jätteägg där den undre skalhalvan var jorden och den övre himlen.
Ägget har även symboliserat de fyra elementen: skalet var jorden, den tunna hinnan under skalet var luften, vitan var vattnet och gulan elden.
Traditionen med ägg på påsken är gammal. Den går tillbaka till hedniska offerriter och är därmed alltså äldre än själva påsken. Med vårens återkomst firade våra förfäder naturens pånyttfödelse genom att offra och äta ägg. Det skulle ge styrka och skydda mot sjukdomar och trolldom.
Tillgången på ägg var också oftast stor vid påsktiden. Men vårens ankomst började hönorna värpa bättre. Under fastan som föregick påsken var det också förbjudet att äta ägg. Det gjorde också tillgången stor.
Därför finns också ägglekarna och traditionen att måla ägg. Det sistnämnda lär ha kommit till Sverige på 1700-talet men fanns redan på medeltiden i England.
Så jobbar vi med nyheter