Åkes stora intresse är bilar
Åke bor tillsammans med sin fru Maud Karlsson på Floravägen i Nyköping. På garageuppfarten står tre gamla godingar.
En silvergrå Alfa Romeo Giulietta Sprint, årsmodell 55. En liten grön Fiat 500 Poppelino från år 1950, och så den bilen som fått många beundrande blickar. Mercedes 190 SL, årsmodell 58. Glänsande svart med röd skinnklädsel.
_ Min fjärde bil, en Cadillac står i ett annat garage här inne i Nyköping.
I september ska den ut på vägarna, då bär det av på cadillacträff.
_ Det är 100-årsjubileum för Cadillac i år och det kommer att firas i Köping. Jag är med i Cadillacklubben och ska delta på träffen.
Intresset för bilar har alltid funnits hos Åke. När han säger att han inte är fantast menar han att han inte ägnar sig åt bilarna varje dag. Men mycket tid, det lägger han ner.
_ Jag har jobbat som finmekaniker på Studsvik så visst gillar jag att skruva på bilar, säger han.
Sin första veteranbil köpte han på sent 60-tal och sedan 70-talet har han ägt alla sina fyra bilar. Den lilla Fiaten får ofta komma ut på vägarna.
_ Den brukar Maud köra.
Det har även blivit en och annan glidarsemester i Cadillacen och i Mercedesen.
Åke är medlem i Automobilsällskapet i Nyköping och han uppskattar sommarens hamnträffar.
_ Ja, det är ett jättebra arrangemang. Jag brukar delta på omkring fem till sex träffar under somrarna.
Nuförtiden blir det inte så många besök på veteranbilsträffar för Åke. Det var annat förr. Då deltog han och hustrun Maud på en hel del träffar omkring i landet.
_ Jag ägnade mer tid åt mina bilar förr. När jag renoverade bilarna var det varje dag. När jag jobbade dagtid fick det bli renoveringsjobb på kvällar och nätter, berättar Åke.
Han säger att när han köpte bilarna var de inte mycket för världen. Renoveringsobjekt för tusenlappen. I dag glänser lacken, skinnklädseln är ny och de är värda ett antal tusenlappar mer.
_ Vi får se hur länge jag kan ha dem kvar. Jag orkar väl inte hålla på hur länge som helst, säger Åke.
Så jobbar vi med nyheter