Åklagaren valde att inte begära häktning
Enligt henne fanns det två skäl som gjorde att hon avstod från att begära mannen häktad när huvudförhandlingarna avslutades i Nyköpings tingsrätt.
För det första anser hon att det hade gått relativt lång tid sedan brottet begicks. För det andra anser hon att frågan om häktning eller inte redan hade prövats en gång av jourdomstolen i Eskilstuna.
Då befann sig i och för sig utredningen i ett inledningsskede. Möjligen hade det gått lättare att få mannen häktad vid huvudförhandlingen, när utredningen var klar, säger hon.
Men borde du inte ha begärt honom häktad ändå, med tanke på det grova brottet?
Jag valde att inte begära mannen häktad. Rätt eller fel
det måste någon annan bedöma, säger Anna Carlsson Lundh.
Enligt Torleif Bylund, professor emeritus i juridik och en av Sveriges främsta experter på häktningar, är det ovanligt att en åklagare avstår från att begära den misstänkte häktad när brottet är så pass allvarligt.
När straffet är minst två års fängelse ska det vara obligatiorisk häktning. Det betyder att en person ska häktas om det inte finns uppenbara skäl emot en häktning. Det är ovanligt att det finns sådana skäl, säger han.
Orsaken till att jourdomstolen i Eskilstuna inte häktade mannen är okänd, eftersom förhandlingarna hölls bakom lykta dörrar.
Enligt Anna Carlsson Lundh kan domstolen ha bedömt att det inte rörde sig om en våldtäkt.
Domstolen kan ha kommit fram till att det handlade om sexuellt utnyttjande av barn. Då är det inte obligatorisk häktning, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter