Alkoholfrågan kräver rakryggade politiker

Den svenska alkoholpolitikens ödesstund är här. Om det är Systembolagets sänkta försäljningssiffror eller folkhälsoriskerna som har påkallat partiernas plötsliga intresse ska vara osagt. Faktum är att det hänger ihop. Höga alkoholskatter och begränsad tillgänglighet har hittills varit effektiva verktyg för att hålla konsumtionen nere.
Men den fria införseln pressar monopolet i skattekonkurrensen från Danmark, Finland och Estland. Frågan är om Systembolaget kan överleva en sådan utmaning och vilken politik som behövs för att förhindra att ungdomar gör en allt för tidig alkoholdebut, att våld och missbruk ökar?

Om det bara är de rika som har råd att gå på Systembolaget medan alla andra måste köpa smuggelsprit eller åka till utlandet för att släpa hem öl och vin för egen maskin, har skatteinstrumentet blivit ineffektivt. Resultatet blir en okontrollerad försäljning samtidigt som skatteintäkterna försvinner utomlands.

Trots att frågan har varit aktuell sedan EU-inträdet verkar de politiska partierna tagna på sängen. Socialdemokraterna velar och i oppositionen har alkoholskatten skapat bråk. Folkpartiet föreslår en dramatisk skattesänkning tillsammans med en stor informationskampanj i ett fåfängt försök att gasa och bromsa samtidigt. Kristdemokraterna däremot vill behålla skatterna på nuvarande nivå medan centerpartiet har funnit en gyllene medelväg.
Centern utesluter inte en skattesänkning och vill vinna tid för att skapa allianser för att höja minimiskatten på alkohol i EU. Men allt kan inte åstadkommas med lagar. Maud Olofsson vågar även prata om social kontroll, det vill säga ökat föräldra- och medborgaransvar. Det handlar om opinionsbildning och förutsätter att det finns en konsekvens mellan exempelvis det som skolan lär ut och var föräldrarna sätter sina gränser. Det skulle inte minst behövas en ny och vitaliserad nykterhetsrörelse i Sverige som tilltalar en bredare grupp, som inte sätter förbud i främsta rummet utan folkhälsan.

Det är bra om alkoholpolitiken blir en fråga i EU-valet. Det är en fråga som hör hemma där och som folk begriper. Den kräver inga EU-byråkrater för att tolka det som sägs. Vad som behövs är rakryggade politiker som vill och förmår att bekämpa alkoholens skadeverkningar och få övriga medlemsländer att se på alkoholen som en hälsofråga och inte som en jordbruksfråga.
Hittills har Sverige i EU varit allt för mjuk i ryggen.